Tandvårdskortet – en rättighet det hålls tyst om

Information från redaktionen
 

Denna artikel är från 2011 och mycket har hänt sedan den skrevs. Tandvårdskortet har uppmärksammats på flera håll och det är nu lättare att hitta information om hur en ansöker om detta ekonomiska hjälpmedel.

På Vårdguiden 1177 finns det en steg-för-steg guide för hur en ansöker om tandvårdskortet, om en har en funktionsnedsättning. Information om regler och rättigheter för "tandvård i samband med vissa sjukdomar och sjukdomsbehandlingar" finns här.

Att tandvård är dyrt vet de flesta vuxna. För en del människor blir det fler än ett besök om året till tandläkaren på grund av hål i tänderna orsakade av antidepressiva och antipsykotiska preparat. Många psykiskt sjuka människor får betala ett antal tusenlappar för undersökningar som de egentligen är berättigade att få göra gratis. Jag fick först reda på Tandvårdskortet genom en vän som i sin tur hörde talas om kortet via en vän till henne.

Tandvårdskortet, eller Gröna kortet som det tidigare kallades, utfärdas till dem som omfattas av LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det vill säga personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd, bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder eller varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

Vägen till ett Tandvårdskort kan vara lång och krånglig om man inte vet vart man ska vända sig direkt. Efter 20 minuters googlande hittade jag en tråd på forumet Flashback om kortet, men inte mycket information om hur man får ett sådant utfärdat. Det verkar vara något man håller tyst om. Någon nämnde Försäkringskassan så jag ringde dit. Handläggaren jag fick prata med visste inte vad jag menade med Tandvårdskort och jag trodde detta var ett dött lopp. Sen fick jag direktivet att ta kontakt med Landstinget som hänvisade till Tandvårdsenheten som tyvärr hade stängt för dagen.

Nästa morgon, innan jag hann ringa till Tandvårdsenheten, fick jag genom en vän reda på att jag istället skulle ta kontakt med en LSS-handläggare via kommunen. När jag ringde dit fick jag informationen att man i framtiden ska ta kontakt med LSS-handläggare, men att man i dagsläget ska prata med en medicinskt ansvarig sjuksköterska som via telefon gör en bedömning om man är berättigad kortet eller inte.

När jag till slut fick prata med sjuksköterskan berättade jag om mina psykiska funktionsnedsättningar, att jag medicinerats med preparat som medför muntorrhet och karies och att jag därför vill ansöka om ett Tandvårdskort. Hon sa att hon skulle prata med sina kollegor om huruvida jag föll under LSS, eftersom det är väldigt ovanligt att personer med min typ av psykiska funktionsnedsättningar ansöker om kortet. Kanske inte så konstigt när nästan ingen vet om att det finns. Tydligen så stod mina psykiska funktionshinder under LSS, för några dagar senare ploppade det ner ett vitt kort i brevlådan med orden ”Intyg om nödvändig tandvård”.

Detta är en förmån som det inte talas högt om, och därför är vetskapen om den väldigt liten. Nu, när jag fått prata med den Medicinskt ansvariga sjuksköterskan, kommer även en tandhygienist från företaget Oral Care göra ett gratis hembesök för att göra en undersökning. De informerar även om olika sätt jag kan hålla god tandhygien på och därmed förebygga karies. Jag tycker det är viktigt att sprida ordet om Tandvårdskortet, då många med varaktiga psykiska funktionshinder är sjukskrivna och undviker tandläkarbesök för att de helt enkelt inte har råd.

Text: Arlene Larsson
Illustration: Elsa Richnau

Det här inlägget postades i Artiklar, Psykisk hälsa, Vägledning och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

30 kommentarer till Tandvårdskortet – en rättighet det hålls tyst om

Kommentera