Rosenmetoden
Kroppsterapi för att komma närmare sig själv

Rosenmetoden har utvecklats av den tysk-amerikanska sjukgymnasten Marion Rosen, och är en form av kroppsbehandling som genom beröring syftar till att lösa upp spänningar i kroppen och frigöra känslorna bakom. Undertryckta känslor sätter sig i kroppen i form av spänningar, värk eller hämmad andning, och kroppen avspeglar på så vis både medvetna och omedvetna känslor och minnen. När spänningarna löses upp, kommer känslor och minnen upp till ytan. Ibland försvinner de av sig själva, ibland behöver de bearbetas vidare hos en psykolog.

”Vi människor skapar med muskulaturens hjälp ett skyddande pansar runtomkring oss för att slippa visa vår sårbarhet. Vi är rädda att omvärlden ska skada vårt innersta väsen, så vi lever ofta livet utan att inkludera den delen. Och ändå söker vi denna dolda inre juvel som göms bakom smärta, ilska och sorg. I sökandet kan sanningen börja framträda, och vi inser att vi aldrig tidigare trott att vi kunde älska och bli älskade”

Marion Rosen

Rosenmetodens uppkomst

Marion Rosen

Marion Rosen föddes i Nürnberg i Tyskland 1914. I tjugoårsåldern kom Marion i kontakt med en sjukgymnast vid namn Lucy Heyer, vars man Gustav Heyer var kollega och elev till Carl Jung. Lucy och Gustav arbetade med en grupp människor som var intresserade av att lära sig massage, andning och avslappning i samband med psykoterapi. Gruppen, som utgick från München, utvecklade flera olika terapeutiska grenar och upptäckte att behandlingstiden ofta kunde kortas ner med dessa metoder, jämfört med traditionella behandlingar. Marion blev kvar hos Lucy Heyer i två år. Efter detta reste hon till England där hennes bror arbetade som psykiater, och Marion fick under ett halvår pröva sina nyvunna kunskaper på hans klinik. Hon blev så populär att läkarna började skicka henne sina svåraste patienter. Dock blev det problem när hon lyckades få människor att må bättre utan att teoretiskt kunna beskriva vad hon gjorde. Marion reste till Sverige för att bo hos sin syster, och utbildade sig här till sjukgymnast. Som nöje tittade hon på dansande människor när de hade lektion, något som gav henne stora kunskaper om hur människor rör sig. Marion reste senare till släktingar i Berkeley, USA och arbetade först på sjukhus, för att sedan öppna en privatklinik. I USA blev hon kvar i trettiofem år. Intresset för hennes metod växte, och Marion satte samman en grupp på tio personer, som under två år arbetade tillsammans. Det som senare blev känt som rosenmetoden utvecklades under många år. Fortfarande var det mycket hon inte själv hade svar på, men hon fortsatte ända till sin död att vara nyfiken och att lära sig mer. Rosenmetoden finns idag i flera länder, men är mest känd i Sverige och USA.

När är rosenmetoden bra, och när är den det inte?

Rosenmetoden plockar fram minnen och känslor från det undermedvetna till en medveten nivå. Först när människan blir medveten om sina svårigheter finns möjlighet att på allvar ta tag i dem. Metoden kan passa vuxna människor som till exempel har värk, låsningar, begränsningar i andningen och psykiska svårigheter. Det är vanligt att människor som söker sig till rosenmetoden inte riktigt är medvetna om den egentliga anledningen – det är saker i det undermedvetna som drar i dem, sådant de ännu inte vet.

Barn behandlas inte med rosenmetoden, för man behöver lite distans till sina svåra upplevelser. Eftersom terapeuten arbetar med att bryta ner försvar, är barnet mer utlämnat om det sedan skickas tillbaka till en osund miljö. Grundregeln är därför att man, för att ta emot behandling, bör ha flyttat från föräldrahemmet och stå på egna ben.

Du bör inte få behandling vid viss medicinering. Antidepressiva brukar vara okej, men om du är under medicinering i någon form är det bäst att diskutera det med en rosenterapeut. Även sjukdomar kan vara bra att diskutera igenom.

Rosenmetoden är inte lämplig för den som befinner sig i en akut kris, pågående sorg eller när det finns fara för psykos. Rosenmetoden arbetar med att ta bort försvaren för att kunna bearbeta det som ligger bakom. Befinner man sig i en pågående kris behöver man sina försvar just då, och inte ytterligare utmaningar. Om svåra händelser och trauman kommer upp till ytan under behandlingen, brukar rosenterapeuten rekommendera psykologsamtal som komplement – rosenterapeutens arbete tar slut när minnet nått en medveten nivå.

Så kan en behandling se ut

Först ser terapeuten på klientens andning; hur andningen rör sig i kroppen, var den skulle kunna ta mer plats, om andningen tycks naturlig eller om klienten ”hjälper till” med andetagen. Behandlingen brukar börja med att klienten ligger på mage. Terapeuten lägger mjukt sina händer på klienten, och ger tid att vänja sig vid att händerna är där. Sedan känner terapeuten igenom kroppen för att känna hur den känns och se var spänningar sitter. En hand hålls någonstans på kroppen som en trygghet, och den andra handen letar sig närmare spänningarna, och ”möter upp dem” med samma kraft som spänningen har. Terapeuten säger kanske något generellt om vad spänningar i den delen av kroppen kan ha att göra med, och väntar för att se om klientens kropp svarar på det. Svaret går att se i andningen och i musklerna, men även verbalt från klienten; terapeuten ser då efter reaktioner i kroppen som svarar an på det klienten säger. Det kan vara en muskel som slappnar av eller spänner, en skiftning i andningen eller färgen på kinderna. Under behandlingen ställer terapeuten även en del frågor, och bekräftar på samma sätt när en muskel slappnar av eller kroppen reagerar på andra sätt.

Efter ungefär halva behandlingen ber terapeuten klienten att lägga sig på rygg. Ofta visar man, bildligt talat, upp olika sidor av sig själv på fram- och baksida, så här finns möjlighet att få en annan bild av personen på bänken. Det blir naturligtvis också lättare att komma åt andra delar av kroppen.

Mina erfarenheter av metoden

För mig är rosenmetoden något jag länge väntade på, utan att veta just vad jag väntade på. Jag hade gått i samtalsterapi och upplevde att orden tagit slut. Det fanns inget verbalt att tillägga, men jag kände att det inte var färdigbearbetat, utan bara att det fanns något bortom orden. Något jag inte kunde nå. Under min period som utbränd har Rosenmetoden varit och är ett av de största verktygen i arbetet med mig själv.

Min första kontakt med rosenmetoden var en bok på biblioteket som liksom sög mig till sig. Jag lånade den och läste och läste – det var något som talade till mig, något som sa att det skulle kunna hjälpa. Jag sökte på nätet efter rosenterapeuter i Göteborg, men hittade ingen och visste inte var jag skulle söka vidare. Resultatet blev att jag släppte det hela. Ungefär ett år senare berättade en kompis att hon gått på en rosenbehandling hos en terapeut under utbildning. Hon trodde det var något som skulle passa mig, och jag tog tacksamt emot telefonnumret.

I början fick jag behandling en gång i veckan, men sen dess har det landat på en gång varannan vecka, som visade sig vara ett lagom intervall. Det är svårt att i ord beskriva vad som hänt och händer mig i rosenbehandlingen; genom terapeutens händer möter jag spänningar, rädslor och blockeringar, och i förlängningen möter jag mig själv. När kroppen är redo släpper den spänningar som håller känslor och minnen tillbaka. Ibland är känslan eller minnet tydligt, och jag gråter eller skrattar beroende på vad som kommer upp. Ibland kan jag bara känna hur muskeln slappnar av, utan att komma i kontakt med det som fanns där.

Rosenmetoden är något jag verkligen kan rekommendera. För mig är det ett fascinerande sätt att lära känna mig själv djupare, samtidigt som gamla och pågående svårigheter kommer upp till ytan och bearbetas. Det är inte ett lätt jobb. Det kommer ofta upp minnen och känslor, och de bearbetas under de två veckor som är fram till nästa behandling. Att få dessa behandlingar är för mig att vara i konstant utveckling. Det är väldigt spännande, och förutom att det är ett hårt jobb, är det en stor källa till glädje.

Text: Maria Ernborg Wendahl

Läs även...
Att göra pengar på sjuka individer skriver jag mer om hur min väg genom utbrändheten sett ut.
Litteraturtips: Rosenmetoden – Kroppsbehandling för bättre livskvalitet, Marion Rosen & Susan Brenner.

Hitta rosenterapeut: Gå in på www.kroppsterapeuterna.se och ”sök terapeut”; sök på rosenterapeut eller praktikårselev i rosenmetoden.

Utbildning till rosenterapeut: För närvarande finns utbildningen på Axelsons i Stockholm och enstaka helgkurser i Göteborg. Utbildningsplan för utbildningen finns som pdf på Axelsons hemsida.

Det här inlägget postades i Artiklar, Psykisk hälsa, Vägledning och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera