Listan kvällstidningarna inte vill att ni ska läsa
Framsteg vi aldrig ser

Vi lever i en tid då varje rapportering av en händelse vägs mot dess sensationsvärde, dess förmåga att generera klicks och annonsintäkter. Dock tar systemisk förbättring tid, sker långsamt och är ingenting vi kan knyta till ett specifikt datum. Därför hamnar sådan förbättring ständigt i skuggan av kändisrapporteringar i kvällspressen. Rubriken "Vi har det lite bättre nu" eller "Hemska saker suger inte lika mycket elefantballe som förut" är inget som fångar oss.


Här är en lista på saker som vi inte läser om:

  1. Polio
    Vita strecket - 50nm

    Poliovirus i ett elektronmikroskop

    Trots anti-vaxxers enträgna och felriktade försök att motarbeta forskningens framsteg, har antalet Polio-fall de senaste 30 åren gått från 350 000 till 37 (2016). Innan Jonas Salk utvecklade vaccinet 1955, förlamades eller dog en halv miljon människor varje år. Polio-vaccinet utrotade sjukdomen i industrialiserade länder, men i utvecklingsländer levde den kvar. 1988 startades GPEI, the Global Polio Eradication Initiative, ett initiativ av WHO, UNICEF och Rotary med målsättningen att helt utplåna sjukdomen innan 2012. Målet visade sig optimistiskt uppsatt och en talesman uttalade: “Det är som att försöka klämma ihjäl Jell-O”. Det förnyade målet är att världen ska vara fri från polio i vilt tillstånd 2018 och idag finns sjukdomen bara i tre länder: Afghanistan, Nigeria och Pakistan. I dessa länder har fyra nya fall i Afghanistan, två nya fall i Pakistan och än så länge noll nya fall i Nigeria rapporterats under 2017.

  2. Barnadödlighet

    Antalet barn som dör i världen är lägre än det någonsin varit i hela mänsklighetens historia, trots att världen idag huserar 7,5 miljarder människor. I en tid där överbefolkning är ett begrepp som oroar oss, kan det kännas konstigt att vi hyllar att fler överlever.

    Det går självklart inte för oss, som aldrig konfronterats med förlusten av ett barn, att förstå den själakrossande förtvivlan som det innebär. Det finns dock ett mycket enkelt argument som borde övertyga även den mest cyniske; när man är säker på att ens barn kommer överleva till vuxen ålder skaffar man färre barn.
     
  3. Internet

    Bild: Av The Opte Project - Originally from the English Wikipedia; description page is/was here., CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1538544

    Visualisering av internet i världen

    Jag är den första att medge att internet inte har varit en reservationslös framgång och att det via nätet finns röster som fått större megafon än de förtjänar. (Case in point: undertecknad.) Trots detta är världen mer sammankopplad än någonsin förut i den mänskliga historien. Vi kan uppröras över hur “dagens ungdom” tillbringar mycket tid på internet och istället pratar med varandra den vägen. Men det är precis vad varje tidigare generation gjort, vid framsteg inom kommunikation. Samtidigt knyter numera nätet samman tre miljarder människor och gör oss mer och mer medvetna om läget i omvärlden.

    Vi är bättre informerade om missförhållanden i världen. Allt från våra ödmjuka försök här på aspekt.nu att utbilda och underhålla till det världsomspännande uppslagsverket Wikipedia. Internet ger oss möjligheten att ta del människors historier, dela upplevelser som vi annars bara konfronterats med i nyhetsrapporter. Idag är andelen personer i världen som har tillgång till internetuppkoppling nästan exakt 50 procent. För 20 år sedan var den siffran 1 procent.

  4. Fattigdom

    FN:s begrepp “Absolute Poverty” innebär att man lever på mindre än tio kronor om dagen. Från 1991 fram till 2011 har det totala antalet fattiga sjunkit från 1,9 miljarder till 1,2 miljarder. Globalt mätt, innebär det att fattigdom sjunkit från 43 procent till 21 procent. FN:s målsättning är att världen ska vara “fri från fattigdom”, det vill säga en Absolute Poverty Rate på lägre än 3 % år 2030. Forskargruppen The Brookings Institution förutspår att vi är på väg att nå det målet, men gör reservationen att prognoser över fattigdom tenderar att bli opålitliga om man ser längre än ett par år framåt.
     
  5. Läskunnighet

    Läsning

    Läskunnighet är medborgares grundläggande verktyg för delaktighet i många processer som vi idag associerar med framgång i ett land. Demokratiska val, förmåga att starta småföretag och att kunna påverka sin egen livssituation är alla exempel på vad som underlättas av läskunnighet. Totalt sett är 86,3 procent av världens befolkning läskunniga idag och det är en ökning med 17 procentenheter sedan 1990. Generationsgapet är påfallande. Bland personer över 65 är läskunnigheten i många länder i Afrika och Mellanöstern under 40 procent, men är 90 % mellan 15-24 år. Världen över finns det även ett gap mellan män och kvinnor, med 90 procent av männen och 82,7 procent av kvinnorna kan läsa. Därför är det positivt att se att allt fler kvinnor i utvecklingsländer får tillgång till skolgång.

 

Många av de här fem punkterna är naturligtvis sammankopplade. Fattigdom är sexistiskt, det slår oproportionerligt mot kvinnor världen över. Att slå sig fri från fattigdom tar tid. Och tid har kvinnor överlag haft mindre av. De arbetar i större utsträckning än män utan att få betalt. Det vill säga lagar mat, städar, tvättar och tar hand om barn. Därför är framsteg som gynnar kvinnor viktigare än annat när det gäller att höja levnadsstandarden i världen.

Reell förändring, förändring av betydelse sker inte över en natt och rapporteras därför sällan. Det innebär inte att det inte blir bättre. Jag lovar.

Text: Peter Wallin

Det här inlägget postades i Livsvillkor, Samhälle, Tema och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera