Wovenhand på Pustervik 7/6

David Eugene Edwards Wovenhand kom till Göteborg i somras. Med extraordinär scennärvaro, gripande toner och mystik bjöd de på en fantastisk upplevelse på ett knökfullt Pustervik.

Det är torsdag i början av juni och det inferno som blev sommaren 2018 har ännu inte drabbat oss. Ikväll kommer Wovenhand att gästa Pusterviks lokaler. Själv har jag aldrig haft förmånen att se dem uppträda, och jag är något ivrig på min väg mot Järntorget där jag skall möta en vän innan konserten.

Väl på Pustervik möts vi av en brokig skara publik. Varenda subkultur verkar ha minst en handfull representanter. Det är inte alls förvånande när det kommer till ett så svårdefinierat band och deras blandning av folkmusik, metal och gospel.

Något som höjer mina förväntningar om att det här kommer bli en upplevelse lika fylld av mystik och väckelse som av musik, är att de valt att ge sig ut på Europaturné själva. En grupp som då och då uppträder i såväl kyrkor som synagogor, och är kända för frontpersonens extraordinära scennärvaro, tror jag gör sig bäst på egen hand.

Jag blir inte ett dugg besviken när den karismatiske David Eugene Edwards kliver på scen – det känns direkt att det här kommer bli en kväll att minnas. På scen står nu någon jag bäst kan beskriv som en modern domedagsprofet, uppbackad av trogna missionärer, vilka gör allt för att ingjuta gudfruktighet i en intet ont anande publik.

Det är härligt att se en sådan intensitet. Utan onödigt mellansnack eller utfyllnad levererar de musiken. Edwards skarpa, näst intill besatta blick och något som kan liknas vid mässande tungotal, varvar de harmonier och tyngd. Wovenhand skapar känslan av att det här är ett medel för transcendentala resor bortom tid och rum och inte bara en konsert.

Tiden står still och svetten lackar, men efter ett par timmar är Wovenhand ändå tvungna att släppa publiken ur sitt järngrepp och låta oss återvända ut i den ljumma sommarkvällen, med en välsignelse.

Wovenhand bildades 2001, av David Eugene Edwards (tidigare 16 Horsepower). Namnet anspelar på händer sammanflätade i bön och innehållet är starkt präglat av sångarens kristna tro. Sedan 2002 har Wovenhand släppt 8 studioalbum och turnerat världen över. 

Text: Pontus Wernersson

Det här inlägget postades i Kultur, Musik, Recensioner & reflektioner, Uteliv & aktiviteter, Vår|Sommar|Kultur och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera