Alkoholen & samhället

Alkoholmissbruk är klassat som ett av samhällets största problem. Det är ett problem som rör alla samhällsklasser och alla åldrar. Utöver problematiken för den enskilde missbrukaren drabbas även omgivningen; det kan röra sig om barn vars mor prioriterar sprit framför barnuppfostran, en obekväm arbetsmiljö till följd av en chefs bakfyllehumör eller människor som faller offer för rattfylla.

Överlag dricker vi svenskar mer och mer. Vissa år sjunker konsumtionen och andra år ökar den, men allt som allt har vår konsumtion ökat med 12 procent sedan 1977, då det blev mer generösa införselregler i Sverige.

Dödligheten i alkoholrelaterade leversjukdomar har dock stigit betydligt mer sedan 1977, med 50 procent bland kvinnor och 59 procent bland män. Om du går in på ett sjukhus är var fjärde sjukhussäng upptagen av en person som ligger där på grund av sitt alkoholmissbruk. En femtedel av dem som söker akutvård är onyktra. En tredjedel av dem som dör i trafiken och hälften av dem som dör i drunkningsolyckor är alkoholpåverkade. Inom psykiatrin har hälften av patienterna alkoholproblem. Tillsammans står alkoholrelaterade skador och problem för 10–15 % av sjukvårdens totala kostnader.

Ekonomisk kostnad
100 miljarder; det är vad alkoholen uppskattas kosta Sverige varje år. Man räknar med att produktionsbortfall, det vill säga sjukfrånvaro, dödsfall och förtidspensioneringar, kostar samhället 60 miljarder. Sjukvård kostar 10 miljarder, socialvård lika mycket. Egendomsskador kostar 2 miljarder, förebyggande åtgärder 5 miljarder.

Utgifterna som staten har på grund av alkohol är större än de intäkter man får in via Systembolaget. Men utgifterna stannar inte där; i denna prissumma är inte anhörigas kostnader inräknade, till exempel i form av psykologhjälp eller sjukskrivningar.

Våldet
Det finns flera olika förklaringar till kopplingen mellan alkohol och våld. En social förklaring är att vi ”lär oss” reagera på ett visst sätt i onyktert tillstånd och att vi i efterhand kan skylla ett våldsamt beteende på alkoholen.

En psykologisk förklaring är att vi under alkoholens påverkan blir mer känslosamma – vi tenderar att lättare känna oss förödmjukade och frustrerade, upplever inte rädsla på samma sätt och felbedömer risker. När vi dricker minskar vårt omdöme och en generell effekt är att användandet av våld ökar.

De sociala och psykologiska faktorerna samverkar och det finns forskning som visar sambandet mellan miljön vi dricker i och förekomsten av våld. Om man dricker i en rörig miljö där människor inte känner varandra, upplever man lättare miljön som hotfull, och chansen att reagera med våld är större än om man befinner sig i en trygg miljö.

Vid tingsrätterna i Göteborg och Stockholm undersökte man under en tremånadersperiod hur många brottsfall som hade samband med alkohol. I 78 % av fallen var den åtalade berusad under våldsakten. Den beräknade risken för att alls använda våld ökade med 13 % om förövaren druckit alkohol under dygnet före brottet. Det har gjorts liknande undersökningar för andra droger, och resultatet tyder på att alkohol är den drog som i störst utsträckning utlöser våld.

Egna reflektioner
På ett eller annat sätt blir vi alla berörda av alkoholen, så varför låter vi den vara ett så stort problem i vårt samhälle? Beror det på att våra alkoholvanor är så djupt rotade att vi hellre ifrågasätter den som inte dricker, än den som dricker? Försöker vi döva det dåliga samvetet för vår egen konsumtion genom att lite påtvingat fråga andra: ”ska du inte ha ett glas till”?

Många använder alkoholen som avslappningsmedicin. Hur kommer det sig att ingen reagerar när kollegan slänger ur sig ”äntligen fredag, nu ska jag hem och ta mig ett glas vin!” men att det förmodligen blir ett ramaskri och han istället skulle säga ”skönt med helg, nu ska jag hem och ta en spruta heroin”. Det är många obesvarade frågor jag ställer mig. Min största oro rör sig om framtiden; lär vi oss av det som händer nu, eller kommer vi allt mer att leva efter mottot ”fredag hela veckan”?