KULTUR
KULTUR

Mitt Camden

När Amy Winehouse första skiva, Frank, nyligen firade 30-årsjubileum fick det mig att tänka på vad hon har betytt för mig under mina formativa tonår. Det var inte bara musiken som satte sina spår, utan också mystiken och den smått mystiska bilden av England som hon och många samtida musiker skildrade. denna bild av England har fått mig att flera gånger besöka London, resor som ofta gick i jazzdrottningens fotspår; sena kvällar i Camden Town, fyllda av dramatik, mystik och värme.

Disneydiagram

I tonåren gjorde jag ett flertal diagram över Disneyfilmer och deras tropes (trope = an overused plot device/ett överanvänt intrigverktyg). Främst de med döda mödrar, väna prinsessor och kärlek vid första ögonkastet. Dessa dokument är sedan länge borta – därför tänkte jag göra om dem, samt reflektera över och undersöka hur det kommer sig att Disney älskar att använda samma tropes om och om igen.

Thomas Erikson: Omgiven av idioter

Omgiven av idioter är en bok som har fått otroligt stor spridning, blivit översatt till mängder av språk och används på många arbetsplatser. Samtidigt har en klass med psykologstudenter varnat mig för den. För boken ska tydligen vara full av skit, finkänsligt sagt. Men hurdana är egentligen personligheterna röd, gul, blå och grön? Och lär den här boken verkligen ut hur en ska kommunicera med folk, idioter eller inte?

Zulmir Bečević: Resan som började med ett slut

Den delvis självbiografiska boken Resan som började med ett slut skrevs för att behandla förutfattade meningar om andra raser och nationaliteter. Den är skriven ur en första persons tillbakablick så det är lätt att hänga med huvudkaraktärens tankar gällande fördomar. Men vad jag kom att fråga mig själv, är författaren medveten om sina egna fördomar?

Linda Spåman: Den första kvinnan

Omslaget på Göteborgsbaserade Linda Spåmans fjärde bok, Den första kvinnan, ger en försmak av hur djärv den är. Berättelsen om Lilit berör, förför och utmanar läsaren. I den grafiska novellen tar Spåman upp bland annat abort på ett obesvärat sätt, och illustrationerna är råa och obarmhärtigt ärliga. Allt bestrött med glimtar av den svarta humor som är kännetecknande för Spåman.