Riskbeteende och hälsa hos unga

Att en människas hälsa är tätt sammanlänkad med hennes beteende är något som forskningen med all önskvärd tydlighet bekräftat under de senast årtiondena. Till exempel har man, genom att ha undersökt livsstilar och beteenden och jämfört dessa med utvecklandet av sjukdom, kunnat konstatera att ungefär tre av fyra dödsfall i cancer kunnat kopplas till personens livsstil.

Vad är då ett hälsosamt kontra ett ohälsosamt beteende? Forskarna Kasl och Cobb definierade ett hälsosamt beteende som ”en aktivitet, vilken en person som anser sig vara hälsosam företar sig i syfte att förhindra sjukdomar eller upptäcka dem i ett tidigt stadium”. Man skall dock väga in att vissa personer sysselsätter sig med sjukdomsförebyggande aktiviteter av andra anledningar än att bevara hälsan, till exempel genom att träna på gym för att se bättre ut. Detta betyder naturligtvis inte att dessa personer är mindre hälsosamma.

Ett ohälsosamt beteende, eller riskbeteende, kan vara till exempel ohälsosamma matvanor, användande av tobak, alkohol och andra droger. Det kan även vara att man inte är tillräckligt fysisk aktiv eller att man inte bibehåller en hälsosam vikt. Förr ansågs den bakomliggande orsaken till dessa beteenden vara antingen dåligt beslutstagande, impulsivitet eller en kombination utav de båda.

Numera nämns även en dynamisk dimension i sammanhanget, nämligen människans utveckling genom livet. Som barn och ungdom går man igenom en period kantad av förändring, både fysisk och mental. I takt med att man börjar bli vuxen och går in i tonåren växer sig känslan av självständighet allt starkare och viljan att själv fatta sina beslut ökar. Beslut som tidigare varit självklara, som att inte röka eller att borsta tänderna varje dag, blir ifrågasatta. Man börjar mer och mer lyssna på, och framför allt göra som, sina kamrater istället för sina föräldrar eller lärare. För att etablera sin identitet i kompisgänget är det föga förvånande att ungdomar ofta går emot auktoriteter och gör uppror genom att göra ”tvärtemot”. Man gör också ofta saker för att verka cool eller ”vuxen” inför sina kamrater. Rökning är ett bra exempel på detta: man röker för att man inte får, för att det anses tufft och för att ens kompisar gör det. Att merparten av dem som röker börjat just i tonåren visar på betydelsen av dessa faktorer.

Även om man vet att man dricker för mycket, så gör man det ofta ändå eftersom ”alla andra gör det”. Eftersom de flesta andra upplever samma sak, uppstår på så sätt en ond cirkel.

Enligt ny forskning får enbart två av tre ungdomar i högstadiet och gymnasiet de allmänt rekommenderade 30 minuter av fysisk aktivitet varje dag. Regelbunden träning och deltagande i sporter och gymnastik kan ha stor påverkan på hälsan. Framför allt stärker fysisk aktivitet muskler och benstomme och gör det lättare att behålla en hälsosam vikt, men det har även visat sig att man mår bättre psykiskt av det. I takt med att vi som barn växer och kommer in i tonåren minskar dock vår fysiska aktivitet. Istället håller vi oss inomhus och spelar tv-spel, åker moped istället för att cykla eller gå, och utför aktiviteter som är mindre fysiskt krävande.

En annat stort riskbeteende är alkoholkonsumtion. Anledningarna till att unga börjar dricka är som med många andra sociala beteenden: många och varierande. Gener och miljö spelar naturligtvis stor roll, men oftast talas det om två andra anledningar till att man börjar dricka, nämligen nyfikenhet och sociala faktorer. Just normer anses vara en starkt bidragande orsak så många också fortsätter dricka – då de blir påverkade att göra det i sociala sammanhang, till exempel på fester och after work.

Även om man vet att man dricker för mycket, så gör man det ofta ändå eftersom ”alla andra gör det”. Eftersom de flesta andra upplever samma sak, uppstår på så sätt en ond cirkel. En allmän attityd är också att det är andra som har problem, inte man själv. Detta är en ganska vanlig inställning, inte bara till alkoholproblem utan även till andra riskbeteenden.

För många människor blir drickandet aldrig ett problem, men för vissa kan det leda till framtida besvär, i synnerhet om det finns en ökad känslighet eller anlag. Det kan exempelvis röra sig om familjehistorik och gener – att någon av eller båda föräldrarna är alkoholister, eller att man till exempel har hög benägenhet till ångest eller sensationssökning.

Utöver de exempel som tagits upp i denna text finns en rad andra beteenden som kan påverka ungas hälsa. Gemensamt för en stor del av dem är att de är resultatet av sociala faktorer och omedvetna processer man som barn går igenom när man börjar bli vuxen. Frågorna kan då tyckas oändliga, hur gör vi för att unga ska undvika dessa fällor? Går det ens att helt utesluta riskbeteenden? Ska man ens göra det?

Om man själv befinner sig i en sådan situation är man oftast ganska omedveten om att ens livsstil är ohälsosam, och att den är det på grund av ens egna handlingar. I alla fall är det lätt att intala sig att det är så. Men blir man påmind om hur i vilken utsträckning man faktiskt riskerar hälsan, och hur sociala faktorer påverkar, växer sig ofta motivationen allt starkare att göra något åt situationen.

Text: Anders Thonander

Det här inlägget postades i Artiklar, Normer & utanförskap, Psykisk hälsa, Tema och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera