Ekonomisk kris bäddar för främlingsfientlighet

År 2010 kom Sverigedemokraterna, SD, in i riksdagen. Numera har SD cirka 13 procent av rösterna enligt vissa opinionsmätningar. Om detta står sig kommer SD efter valet 2014 att få ökat inflytande i riksdagen. Varför har främlingsfientlighet växt sig allt starkare i ett av de mest rika och demokratiska länderna i världen – vårt land, Sverige? Det är ingen slump att vi samtidigt lever i en tid som har drabbats av en av de svåraste ekonomiska kriserna sedan 30-talets depression. Att ekonomisk kris bäddar för främlingsfientlighet är inte okänt – frågan är: upprepar historien sig?

Invandringen i Sverige    

Under 60- och 70-talet hade Sverige ett stort behov av arbetskraft, och vi löste detta behov genom att importera arbetskraft från framförallt Finland, Italien och forna Jugoslavien. Detta var mycket positivt för Sverige och satte fart på industribranschen. Invandrarna arbetade oftast inom industrin eller hade egna småföretag, ofta inom restaurangnäringen. Det skapade nya arbetstillfällen för både invandrare och infödda svenskar, samtidigt som vi breddade vår kultur. Sverige byggdes upp till en välfärdsstat, mycket tack vare arbetsinvandringen.

Men under 1990-talet, i samband med lågkonjunkturen, växte främlingsfientligheten sig allt starkare i vårt land, samtidigt som Sverige tog emot nya asylsökande från bland annat Somalia och forna Jugoslavien. På grund av krigen i dessa länder fick de flesta asylsökande från drabbade områden uppehållstillstånd. Invandrarna började samtidigt utpekas som syndabockar för den rådande ekonomiska krisen. Faktum är dock att den ekonomiska krisen hade helt andra orsaker, som till exempel att våra banker hade stora kreditförluster. Krisen hade inträffat även om vi inte hade tagit emot invandrare. Men ekonomiska kriser bäddar tyvärr för främlingsfientlighet.

Positiva effekter av invandring

I grund och botten har dock effekterna av invandring i vårt land varit positiv. Precis som under 60- och 70-talet arbetar många invandrare idag inom industrin respektive restaurangnäringen. Detta har skapat, och skapar fortfarande, arbetstillväxt. Sverige har samtidigt många välutbildade invandrare. Till exempel har många läkare, som det råder brist på, invandrarbakgrund.

Målsättningen är att de flyktingar som beviljas uppehållstillstånd, och som så småningom får svenskt medborgarskap, integreras i vårt samhälle. Detta innebär att invandrare skall få likvärdiga möjligheter till arbete för att komma in i det svenska samhället. Många har lyckats trots att möjligheterna till utbildning och arbete av många skäl inte har varit likvärdiga de infödda svenskarnas. Ett av många skäl är att man inte har tagit tillvara invandrares kompetenser. Många högutbildade invandrare har jobb som inte kräver särskild utbildning, medan andra har svårt att överhuvudtaget få arbete.

Vi behöver lära oss att se invandringen som resurs

Clara Sandelind beskriver i artikeln Invandringen ger tillväxt (Sydsvenska Dagbladet, 9 oktober 2010) problematiken med att fokusera på invandrare som ”misslyckas”. Hon menar att huruvida invandrare lyckas respektive misslyckas beror på hur de har blivit mottagna: ” Invandringens framgång beror inte på hur många, eller ens vilka som kommer, utan på hur vi tar emot dem som kommer till Sverige.”.

Till skillnad från Clara Sandelind skyller SD den rådande krisen på invandrare. SD talar sällan om invandring som lyckad. Istället fokuserar man på den höga arbetslösheten bland invandrare och utpekar detta som en starkt bidragande orsak till landets ekonomiska problem. Samtidigt menar SD att invandrarna också tar arbeten ifrån ”svenskar”. Sådana generaliseringar är naturligtvis motsägelsefulla och enkelspåriga. Sverige är ett mångkulturellt land och vi har fått många positiva influenser tack vare invandringen. Det är mycket diskriminerande att skylla den rådande ekonomiska krisen på invandrare, och vi får inte upprepa historien och låta minoritetsgrupper återigen stå som syndabockar.

Text: Ida Ramovic

Det här inlägget postades i Samhälle och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera