För tionde året i rad drog musikfestivalen Way Out West (WOW) in över Slottsskogen i Göteborg. Antagligen med det sämsta vädret hittills. Det blev kanske också det år då festivalen drabbades av flest antal avhoppade artister sedan starten. Trots allt, kan man inte säga annat än att WOW levererar igen!
Utbudet av artister är minst sagt stort! Allt som allt, blandades större artister med nya uppkomlingar, och allt däremellan. Här kunde du se och höra artister som; det nya soulpopundret Seinabo Sey (SV), duon och syntbandet M83 (FR), den forne sångaren och numera soloartisten Morrissey (UK) från ”The Smiths”, den hemlighetsfulla popstjärnan SIA (AUS), den originella rockstjärnan PJ Harvey (UK), duon och rockarna i The Libertines med Pete Doherty i front, den legendariska discodrottningen Grace Jones (USA), det elektroniska bandet Massive attack (UK) och till sist det svenska popstjärnskottet Zara Larsson. För att bara nämna några.
Med ännu ett nytt publikrekord på 33 000 besökare var i år Way Out West större än någonsin. Återigen har området expanderat, då Höjden tillkommit till festivalen. Det var här som det nya programkonceptet WOW Talks höll till. Här samlades debattörer för diverse samtal framförallt rörande klimat och politik. Men här uppträde också ett fåtal artister på den mindre, intima scenen, som José Gonzalez. Sedan tidigare finns det 3 stora scener i Slottsskogen, Azalea, Linnetältet samt den största scenen Flamingo. Förra året tillkom även scenen Dungen. En riktigt mysig liten scen inbäddad i grönska, som i alla fall jag gillar riktigt skarpt!
Det har ju varit en hel del snack om livsmedelsföretaget Oatly och deras havremjölk under årets festival. Där slogan har varit ”Googla Mjölk”. Javisst kan man googla mjölk. Säkert kan man få fram massor av information utifrån detta. Men vilken information är det man får? Själv tänker jag inte ge mig in i den debatten mer än så.Som vanligt får inte alla artister plats på Slottsskogsområdet och därför finns även konceptet Stay Out West (SOW). Det innebär en hel drös av spelningar på olika klubbar och ställen runtom i staden. Där bland annat området Bananpiren (Hisingen) ingår med sina två scener. Det är alltså SOW som tar över nattklubbandet i staden i samband med att festivalområdet i Slottsskogen stänger ner.
Några ord från mitt besök
För första gången var jag på festivalen alla tre dagar som den pågick. Första dagen inleds med riktigt fint väder medan de resterande dagarna var en riktigt regnig och blöt historia. Jag och festivalbesökarna trotsade dock det dåliga vädret. Tillsammans försökte man ta sig fram mellan scenerna bäst det gick. Vilket medförde en hel del trängsel vid diverse vattenansamlingar. Vissa ”lyllisar” hade starka kompisar som var snälla nog att agera bärare över dessa hinder. Det fanns också en hel del olika hoppstilar att beundra över de större vattenpölarna. (Kanske en ny gren för OS att ta in, inför kommande olympiad om fyra år!?) Jag var nog inte den enda som undrade om Linnétältet verkligen skulle hålla under ett av de värre skyfallen. Hursomhelst var det nog inte så många som kom hem rena och torra. Men ändock tror jag de flesta var väldigt nöjda över all bra musik man fått ta del av!
Själv hinner jag knappt se hälften, om ens det, av de artister jag vill se om jag nu ska vara ärlig. Kanske inget ovanligt för en festivalbesökare. Än mindre hinner jag lyssna till ”Talks” eller se film. Kanske inte min högsta prioritet, men visst fanns det många intressanta ”Talks” och filmer att se om orken och tiden funnits. Men som sagt, det gäller att hushålla med krafterna för att se de konserter som man verkligen vill. Att ta sig ut på SOW är något som fick minimalt med utrymme för min del. Även om det även här fanns riktigt mycket bra och intressant musik, som jag gärna hade gått på.
Att tänka på inför Way Out West 2017
Det blir även en festival nästa år, även om det varit prat om annat. Att vara festivalbesökare är inte helt billigt. I detta läge är jag glad att jag inte dricker alkohol. En liten öl kostar 60 kronor och ett halvt glas vin 80 kronor. Sedan några år tillbaka är maten helt vegetarisk men kostar ändock minst 80 kronor för ett smärre mål, om jag nu minns rätt. Något att tänka på då du inte får ta med dig egen mat eller dryck in på området.
Så hur kan man då göra för att komma undan lite billigare om man är en fattiglapp?
WOW har gjort det möjligt att få sig ett festivalpass till reducerat pris via de så kallade Månadsbiljetterna. Det vill säga ett visst antal festivalpass som varje månad höjts med en hundralapp fram till festivalmånadens start. Och det lär de väl fortsätta med även inför kommande festival, får vi hoppas. Notera dock att det bara är ett visst antal biljetter som släpps till reducerat pris, resterande pass säljs till ordinarie pris (2195 kronor, 2016) under resten av månaden. I december släpps det första sjoket festivalpass och då är det också som lägst (1395 kronor, 2016). Men det gäller att ligga på med telefonen om man vill ha sig en pass. För de brukar som regel vara slut inom 10 minuter. Vilket gäller för alla dessa passläpp.
Via kampanjen Share Out West hade Volvo i samarbete med Way Out West i år gjort det möjligt att dela festivalarmband. Det innebar att du helt gratis lånade ett armband under en fyratimmarsperiod, men det krävdes samtidigt att du blev medlem i bildelningstjänsten ”Sunfleet”. Att ha i åtanke var dock att lämnade du inte tillbaka bandet i tid kunde du drabbas av höga böter. Exakt hur många armband som släpptes, vet jag inte. Men kanske är det värt att kolla upp inför kommande festival.
Att verkligen kolla upp de artister som kommer kan också vara värdefullt. Lyssna och läs, det du kommer över. Det kan sluta med att du fått upp ögonen för många nya artister och bra musik. Lite tips från mig!
Bilder: Anna
Länkar:
Hemsida, Way Out West
WOW – Områdeskarta 2016
Fler bilder från festivalen är på gång och kommer att publiceras under del 2.
*Fotografer som fotat de beskurna fotona i collaget: The Libertines: Olle Kirchmeier, Seinabo-Sey: Olle Kirchmeier, Sia: Annika Berglund, PJ Harvey: Annika Berglund.
