Spel och Panikångest

Alla människor har ett mörker inom sig vars skepnad är dynamisk och konstant föränderlig. Hur mörkret uttrycker sig kan variera stort från människa till människa och hos vissa kan det sluka upp hela själen. Tillslut styr den våra liv.

Men det går att trotsa mörkret.

Spelföretaget From Softwares genomarbetade och förvrängda världar – vare sig det handlar om Dark Souls eller Bloodborne – återspeglar de delar av mitt inre. Allt ifrån den förfallna arkitekturen och diffusa omgivningen till den äckliga och tvetydiga monsterdesignen. Dessa agerar symboliskt för mina rädslor, ångest och depressiva tankar. I spelen lurar döden runt varje hörn och det är något som också får ett tydligt uttryck i spelens händelseförlopp. Jag är rädd för det okända, det som inte ens min hjärna kan fantisera ihop. Mycket av charmen kring dessa spel handlar om att våga trotsa och besegra det man tidigare trodde var oöverkomligt – att våga ta det där extra steget för att man vet att det kommer leda till något betydelsefullt.

TV-spelet Bloodborne

Psykologen Vygotskij menar att våra erfarenheter av nya upplevelser kan påverka vår fantasiförmåga, som i sin tur kan ge oss människor nya verktyg för att hantera framtida problem. Om man applicerar samma teori till vårt eget välmående kan man tänka sig att ju mer vi vågar att ta nya steg (och ibland jobbiga sådana), desto större chans har vi att kunna hitta lösningar på våra problem.

I mitt fall handlar det om att våga gå utanför min säkerhetszon. Varje gång jag vågar göra det får jag oftast en positiv effekt på mitt välmående. Detta stärker min tro på att mitt arbete med min panikångest faktiskt har gett mig något. Mina cirkulära tankegångar om allvarliga hälsorelaterade problem bryts upp för stunden och jag börjar förstå att det handlar om något helt annat. Det är inget fel på mitt hjärta eller mina lungor. Jag kommer inte att dö. Rädslan blir mindre och mitt liv blir mer hanterbart.

Precis som i From Softwares spel finns alltid belöningen bortom det man tidigare trodde var omöjligt. Det gäller att våga lita på sig själv och ta det där jobbiga extra steget.

Det går trots allt att trotsa mörkret.

Text: Aleksandar Buntic

Det här inlägget postades i Artiklar, Artiklar, Kultur, Psykisk hälsa, Recensioner & reflektioner, Spel och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera