Under en och samma himmel
Jag och pappa står och väntar på Älvsnabben. Från ingenting börjar det hagla, och jag tjuter till av lycka. Pappa springer mot glashytten, medan jag står kvar i det plötsligt intågande väderförhållandet. Skrattande snurrar jag runt och älskar Göteborgs lynne. På andra sidan staden står min väns bil i lågor. Han upplever en annan sorts adrenalinpåslag än jag; medan mitt beror på lycka, beror hans på överlevnad.