dagdrömmar

Alla gör vi det. Vissa av oss så mycket som femtio procent av vår vakna tid. Ändå anses det vara lite fult att dagdrömma. Det passar inte in i bilden av den ansvarstagande mindfullness-praktiserande nutidsmänniskans rutiner och åtaganden. Så vad har dagdrömmeriet egentligen för funktion, och finns det något positivt med att ägna sig åt en stunds kontemplation uppe i det blå?