Högkänslig personlighet

Får du höra att du är överkänslig och att du inte ska ta åt dig så mycket? Behöver du ibland vila från alla ljud, ljus, dofter, människor och intryck? Brukar du känna av hur andra mår? Känna på dig vad som ska hända? Blir det för mycket ibland? Känner du dig annorlunda, att du inte riktigt passar in? Om du känner igen dig kan du ha en högkänslig personlighet – Highly Sensitive Personality.

Elaine Aron

Elaine Aron

Psykologen Elaine Aron har forskat på HSP, högkänslig personlighet, i 20 år, och är också den som myntat begreppet. En person med högkänslig personlighet kallas också starkskör, sensitivt begåvad eller orkidébarn. Högkänsliga uppfattar mycket mer nyanser och detaljer än andra på grund av ett känsligare nervsystem – på gott och ont. Vi högkänsliga utgör cirka 20 procent av befolkningen. Ändå är vi så okända.

En högkänslig personlighet är inte en diagnos eller störning, utan en personlighetstyp; ett sätt att vara på. Det är inte bra eller dåligt i sig – det betyder bara att man fungerar på ett visst sätt. Många känner till de så kallade maskrosbarnen som växer upp i en hård miljö men ändå blomstrar. Ett orkidébarn är skörare och måste få rätt näring och ljus, men växer med uppmuntran och förståelse för sina egenskaper upp till en väldigt vacker blomma. Men ett orkidébarn som inte får en sådan uppväxt, tar tvärtom mer skada än andra och vissnar. Denna personlighetstyp är också något som hittas hos andra djurarter. Olika slags personligheter är viktiga för gruppens överlevnad och framgång. När människan för länge sedan levde ute på savannen eller i skogen fanns det de som var nyfikna, impulsiva, aggressiva och som bidrog till att upptäcka. De med högkänslig personlighet var de som var eftertänksamma och lade märke till detaljer, ljud, dofter, rörelser och kunde då varna för fara - egenskaper som är viktiga för gruppens bästa.

Vi högkänsliga tar in så mycket intryck att vi kan koppla ihop till synes olika saker, vilket gör oss kreativa och fulla av idéer. Samtidigt kan vi bli överbelastade av alla intryck, för vi har mycket tunnare filter. Vi har ett stort behov av att dra oss undan – att vila från allt, smälta intrycken och hinna tänka efter. Vi är alltså sällan rappa i käften, men får vi tänka en stund har vi ofta bra saker att säga. Vi har svårt för ytliga konversationer och uppskattar mer djupa samtal, vilka vi snabbt kan gå in i om vi hittar rätt person. Vi uppfattas ofta som lugna och omtänksamma personer. Vi känner av stämningar och humör, och går in så mycket i andras känslor att vi kan må dåligt åt dem, om vi inte lär oss att stänga av. Vi kan också engagera oss i omvärldens problem, vilket vi kan må dåligt av om det blir för mycket.

En högkänslig person har extra känsliga sinnen; ljud, ljus, känsel, smak och dofter kan störa oss väldigt mycket – eller ge oss fantastisk njutning. Ett irriterande ljud eller en skavande tvättlapp i kläderna kan få oss totalt ur fokus, medan till exempel vacker, gripande musik eller film kan få vissa att gråta av hänförelse, eller andra att känna extas över naturens skönhet. Vi kan känna mer smärta, vilket i och för sig kan vara svårt att mäta, för det är en sak hur mycket man känner och en annan sak hur man hanterar eller står ut med smärtan. Vi är känsliga för koffein, brist på mat och sömn. Kaffe kan göra en del alldeles stissiga, illamående eller ge huvudvärk. Är vi hungriga eller trötta tappar en del humöret och andra får svårt att hänga med och fungera. Detta är något som gäller för alla, men extra mycket för högkänsliga.

Eftersom högkänsliga känner av och registrerar detaljer i så hög utsträckning, har vi god intuition och kan ofta förutse vad som ska hända; till exempel när ett bråk är på gång. Det är som att vi går med stora känselspröt spretandes som suger i sig allt möjligt. En knuff eller ett hårt ord kan påverka oss starkt, för vi tar åt oss mycket av sådant som andra tycker är bagateller, vi har svårt att släppa saker och kan grubbla länge. Vi undviker gärna nyheter, skräckfilmer med mera, eftersom det blir för jobbigt. Vi kan ha svårt för platser där mycket händer, som köpcentrum, restauranger, gator och torg, och för tvånget att vara social och framåt. Vi fungerar oftast dåligt under press och presterar sämre när vi vet att vi är iakttagna.

orkide

Det är bra att lära sig hur man fungerar, vilka behov och begåvningar man har. Att ta sig tid till vila när man behöver det, och säga nej till det man inte orkar. Att sluta upp med att ställa krav på sig att vara så social och att vara med överallt. Man behöver inte gå med på samhällshetsen och normerna för hur man ”ska” vara, inte pressa sig till något man inte kan eller inte mår bra av. Man får känna efter vad som känns bra och vad som inte känns bra och lyssna på det, lära sig att stänga av, säga nej eller gå undan när händelser och andras känslor blir för påfrestande. Vi kan behöva undvika personer som inte har förståelse för vårt sätt att fungera. Vi kan också utveckla, glädjas av och dela med oss av vår kreativitet och våra idéer. Vi kan låta andra ta del av vår förståelse och omtänksamhet kring hur de mår; göra gott i världen och för nära och kära. Vi kan uppleva stor njutning, gå in i konst, musik, poesi, litteratur, teater, film, natur och andra intressen – njuta av livets goda!

Kunskapen om högkänslig personlighet behöver komma ut, för den är till stor hjälp för många av oss som ofta kan känna att vi inte passar in i samhället med alla krav på hur man ska vara; att man ska prestera, klara stress, vara social, snabbtänkt och armbåga sig fram. Dessa normer är jobbiga för många, men för högkänsliga är de extra tuffa eftersom vi inte passar in i dem.

Att förstå detta har varit som en uppenbarelse för mig, en stor insikt, en kunskap som fått mig att se mig själv i ett nytt ljus. Det har fått mig att värdera många av mina personlighetsdrag. Jag ser inte min känslighet som något dåligt längre; jag kan nu använda den mer som en styrka, för jag är en som känner av, förstår, listar ut. Jag förstår ännu bättre hur viktig min vila är för att orka vara kreativ, omtänksam och må bra. Att jag är lugn och inte någon som vrålar argt är ett rätt bra sätt att hantera konflikter och missförstånd på. Jag behöver inte vara besviken på mig själv för att jag inte är supersocial och snabbtänkt, det finns många som uppskattar mitt sätt att vara, och alla kan inte kackla högt och ofta – vilket kaos det skulle bli då! Och jag kan åtminstone teoretiskt förstå varför andra inte förstår sådant som är självklart för mig – som att man inte kan göra si och så för då bli någon ledsen, eller vad den mänskliga konsekvensen av något faktiskt blir. Jag känner mig nu mer som en viktig del av samhället och mänskligheten, en resurs. Jag är inte längre överkänslig, konstig, någon som inte passar in i världen. Jag blev en del av ett ”vi” som är begåvade, som är på det här sättet, som är helt okej och funkar som vi funkar. Vi är starka på en del sätt och svaga på andra. Och genom att känna till det kan vi bevara och främja vår styrka.

Text: Angelica Larsson

Mer om HSP
Den amerikanska psykologen Elaine Aron har forskat om Högkänslig personlighet i 20 år och skrivit flera böcker i ämnet. Hennes bok The Highly Sensitive Person kommer under våren 2013 ut på svenska, med titeln Den högkänsliga människan. Hon har även utvecklat ett test man kan göra för att ta reda på om man har en högkänslig personlighet. Det finns på svenska här:

http://www.hsperson.se/media/5e2083fe71ad8bc7ffff8451a426365.pdf

Böcker om högkänslig personlighet
Det här inlägget postades i Artiklar, Psykisk hälsa och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Högkänslig personlighet

Kommentera