Barna Hedenhös – böcker som roat många

Böckerna om Barna Hedenhös har varit älskade av barn sedan de kom ut för över 60 år sedan. Idag är de högaktuella eftersom de både ges ut i nytryck och ligger till grund för årets julkalender Barna Hedenhös uppfinner julen.

Titel: Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige (1952), Barna Hedenhös i Ryssland (1962)
Författare: Bertil Almqvist
Genre: Barn
Förlag: Urax
Utgivningsår: Se titlar

Titel: Barna Hedenhös (1948), Barna Hedenhös reser till Egypten (1949), Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950), barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna (1953), Barna Hedenhös reser till Paris (1957), Urkul med barna Hedenhös (pysselbok)
Författare: Bertil Almqvist
Genre: Barn
Förlag: Bonniers
Utgivningsår: Nytryck 2013

den-stora-boken-om-barna-hedenhosBöckerna är både roliga och lärorika och tar upp historia under stenålderstiden i Sverige, och hur det då såg ut i andra länder. Allt berättas genom äventyrliga och uppfinningsrika strapatser och med roliga omgjorda namn som syftar till idag kända byggnader, städer och kändisar. Familjen Hedenhös består av mamma Knota, pappa Ben, barnen Sten och Flisa, hunden Urax, hästen Hårfagre och några till som de samlar med sig under resorna. Det skojiga med böckerna är alla fantastiska detaljrika bilder och kartor, och att familjen Hedenhös tycks ha varit med och gästat många av dagens städer och uppfunnit saker.

I första boken Barna Hedenhös får man till exempel veta hur staden Stockholm kom till. I Barna Hedenhös åker till Amerika far de på båten Ur-tiki till Ur-jork, där invånarna bor i höghus av trädstammar och har uppfunnit hästfordonet ur-ford. I Barna Hedenhös i Egypten besöker familjen det dåvarande bronsålderslandet med pyramiderna. I Barna Hedenhös i Paris reser de ner mot Malmö och via Köpenhamn ner genom Danmark, Tyskland och Belgien till Paris. Familjen Hedenhös passerar då gränsen till bronsåldern, och i Paris träffar de modekungen "Diur" som designar kläder åt dem. I Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige reser de runt bland stenhuggeri och deltar bland annat i "Masaloppet", där pappa Hedenhös tävlar mot "Ura-Nisse" (efter Åsa-Nisse). I Barna Hedenhös i Ryssland är familjen med och spelar ryssarnas älsklingssport schack, odlar jätterödbetor som används uppochner som kupoltak och till soppa, och skickar upp hunden "Lajurka" i rymden. I Barna hedenhös på Kanarieöarna åker de på Göta kanal förbi Göteborg, som heter Kålleborg, och iväg på bananbåtar till Kanarieöarna. Alla dessa böcker finns nu i nytryck, och även en skojig pedagogisk pyssel- och lekbok där man får lära sig lite om stenåldern utifrån barna Hedenhös perspektiv.

Efter kritik gällande rasism har bokförlaget Bonniers meddelat att boken Barna Hedenhös upptäcker Amerika inte ska ges ut mer eftersom den innehåller "förlegade värderingar". De menar också att boken bör läsas utifrån den tidsanda som rådde då böckerna skrevs på 40- och 50-talet. Samtidigt nämns att liknande diskussioner funnits kring Ture Sventon, Pippi Långstrump och Tintin. Men de böckerna har inte dragits in, så det vore intressant att veta vad som anses vara skillnaden.

I boken Barna Hedenhös upptäcker Amerika kallas indianerna för rödskinn. På ett uppslag talar pappa Ben till indianerna och säger att bufflarna stångar dem för att de är röda och alla vet att bufflar stångar det som är rött, därför måste de byta färg – och så skapas indianernas krigsmålningar. Bokförlaget Urax har gett ut några andra Hedenhösböcker, också färgade av sin tid. Där finns bland annat uttrycket "I negerstammarnas Afrika", som Urax förlag valde att ta bort med motiveringen att Bertil Almquist själv var antirasist och skulle ha hållit med om han levat idag (se kommentar från Urax här: ).

Läs mer

Böckerna är fantastiskt underhållande för både barn och vuxna, med alla historiska kopplingar, äventyrliga strapatser och underhållande anekdoter. Det är dock trist att de är väldigt könsrollsstereotypa, då pappa Ben alltid är den som kommer på resor, bygger farkoster och hus, och till och med gnäller om fruntimmer som vill kolla på kläder (i Paris), medan mamma Knota mest följer med, säger till barnen att akta sig, kollar på kläder, syr och mjölkar. Böckerna känns ibland lite väl rasistiska, men man får påminna sig om att de är skrivna under en tid då den medvetenhet som finns idag inte fanns.

Boken är full av historiska och förklarande anekdoter kring allt mellan himmel och jord. Den kände journalisten Bertil Almquists historie- och samhällsintresse får utlopp på ett väldigt roligt sätt. Trots gamla värderingar är böckerna fulla av skojigheter och äventyr; jag kan inte låta bli att titt som tätt småle åt alla namnändringar och finurligheter, och de fantastiskt fint målade bilderna och kartorna. Det är därför dessa böcker har hållt i 50-60 år, och nu äntligen fått bli julkalender.

Text: Angelica Larsson

Det här inlägget postades i Kultur, Litteratur, Recensioner & reflektioner och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera