Tv-serier för alla stämningslägen

Vissa dagar vill man bara dra upp filten till hakan, gosa upp kudden och binge-watcha tv-serier. Låt mig rekommendera några, som passar väl till olika stämningar.


När du tröttnat på att världen är dum i huvudet


Doctor Who
Bildtack till BBCDen perfekta eskapistiska tv-serien, där inget är för komplicerat för att lösas av en smågalen man (snart kvinna) med en blå telefonkiosk. Doktorn är en rymdvarelse som ser ut precis som oss, fast hen har två hjärtan. Doktorn tar med sig en följeslagare från jorden och tillsammans åker de genom både tid och rum och besöker allt från antikens Rom, Dickens London till främmande planeter. Inuti äventyret finns ett budskap av kärlek, respekt och framför allt nyfikenhet. Serien passar bra när du vill blunda och fantisera om att ditt liv kan förändras genom bara ett trollslag. Det är en naturlig önskan att ha. Men de flesta stora förändringar sker gradvis, även på det personliga planet.

Kuriosa: Den nuvarande doktorn, Peter Capaldi, är den enda skådespelaren som spelat doktorn som också fått en Oscar (dock inte för skådespeleri, utan för bästa kortfilm: Franz Kafka's It's a Wonderful Life)

Bildtack till iTunes

The West Wing (Vita huset)
När du helst skulle vilja tro på utopin att de som styr oss vet vad de håller på med. När du önskar att de som vill göra karriär inom politiken, gör det för att de har en vision. För att de är idealister. För att de strävar efter ett bättre samhälle för alla. För att de drömmer om rättvisa istället för några extra likes på Instagram. Det här är nästan en komedi-serie. Den är lättsam, men känns samtidigt extremt trovärdig. Karaktärerna har trots sitt intellekt fel och brister som man kan relatera till. Presidenten är smart och allmänbildad, men en klant. Stabschefen är politiskt skicklig, men samtidigt en orubblig man som minsann inte drar sig för att ringa in till New York Times för att klaga på att korsordet stavat Khaddafi fel. Fast aldrig så att karaktärsdragen går över i karikatyrer. Ingen är bara en sak, precis som människor i verkliga världen. Samtidigt är det en romantiserad bild av hur politik kan fungera, men antagligen är det det vi behöver i dagens läge. Doktor Peter ordinerar en kur West Wing åtminstone en gång om året, för att råda bot på cynism. För cynism och romantik är motsatser.

Kuriosa: John Gallagher jr från The Newsroom (en annan serie av Aaron Sorkin) är med i två avsnitt i The West Wing och trodde att han fått sin roll i The Newsroom för att Sorkin kände igen honom. Sorkin, som framstår som lite av en virrpanna, sa att han inte hade en aning om det.

 

När du vill bli skrämd

Penny DreadfulPenny dreadful
Kända skådespelare som Timothy Dalton, Eva Green, Billie Piper och Josh Hartnett är dina vänner när vi reser till 1800-talets London. En kavalkad av skräckhistorier som blandats samman till en gastkramande soppa – en soppa som är delikat, men som kanske ger magvärk. Serien innehåller inte så många plötsliga jump-scares, men däremot en krypande skräck som lever under ytan, som bryter igenom vid några få enstaka tillfällen. Penny Dreadful är en blandning av viktorianska skräckhistorier som Dracula, Frankenstein och Dorian Greys porträtt.

Kuriosa: Seriens titel kommer från korta serie-noveller som såldes för en penny styck, som ofta innehöll inslag av det övernaturliga.

Black Mirror
Tolv separata historier som var och en utspelar sig i en hypotetisk men inte avlägsen framtid. Inte så långt bort så att man inte kan tänka: “OMFG! DET ÄR JU DIT VI ÄR PÅ VÄG!” Och om du är ute efter en riktigt romantisk nostalgitripp rekommenderar jag avsnittet San Junipero. Jag säger bara: 80-tal och Belinda Carlisles Heaven is a place on earth. De flesta andra avsnitt är dock otrevliga på ett sätt som får en att vilja ta en dusch. Många av avsnitten har ett budskap av att oavsett vilka teknologiska framsteg vi gör, kommer vi aldrig från människans inre natur. Oavsett om det är svartsjuka, hämnd, kärlek eller flockinstinkt, så kommer våra hjälpmedel bara förstärka de vi egentligen är.

Kuriosa: Svenske Jonas Karlsson är med i ett av avsnitten, Hated in the nation, där han spelar Rasmus Sjöberg, en svensk biforskare. Namnet Black Mirror anspelar på den spegelblanka skärmen som till exempel smartphones och surfplattor har.

Bildtack till Buffyverse wiki

Buffy the vampire slayer
Buffy är en kultserie som skildrar en grupp high school-elever som bekämpar ondska och vampyrer i sin hemstad. Det är en lättsam och rolig serie, som dock emellanåt ger tittaren feels när man minst anar det. Regissören och skaparen Joss Whedon har sagt att de många monstren i tv-serien symboliserar svårigheter man kan ställas inför i tonåren. Men det innebär inte att det inte också finns mer jordnära problem Buffy och hennes vänner måste lösa. [Mening borttagen då Peter inte kan sluta spoila. Reds. Anm.] Ett avsnitt slutar med att Buffy tvingas döda [borttaget på grund av spoiler] som blivit vampyr. Hon frågar sin mentor, Giles:
“Does it ever get easy?”  
Giles: “You mean life?”
Buffy: “Yeah, does it get easy?”
Giles: “What do you want me to say?”
Buffy: “Lie to me!”
Giles: “Yes… It’s terribly simple! The good guys are always stalwart and true, the bad guys are easily distinguished by their pointy horns or black hats, and, uh, we always defeat them and save the day. No one ever dies, and everybody lives happily ever after.
Buffy: “Liar!”

Det är inte bara läskiga monster Giles talar om. Om du inte sett den innan rekommenderas Buffy starkt. Kuriosa: Kyssen mellan Willow och Tara i avsnittet The Body i säsong fem var den första lesbiska kyssen som visats på amerikansk tv.

 

När du är sugen på sjukhusserier

Bildtack till HousewikiaHouse MD
Det finns ingenting som botar dina egna besvär lika bra som en hälsosam och balanserad dos av andras problem. Hugh Laurie är mästerlig i rollen som en cynisk och bitter läkare som självmedicinerar för sina bensmärtor. Kanske beror det på att jag kände till honom som komiker i förväg, men det känns aldrig som om han är riktigt så elak som hans repliker indikerar. Som alla tv-serier som betyder något finns det alltid vissa avsnitt där gråten sitter i halsen hos tittaren. Där vår vardagliga hjältedyrkan och cynism inför fiktiva karaktärer plötsligt byts mot empati och medlidande.

“They broke you, House!”
“They didn’t break me! I am broken! Now stop worshipping me and go worry about your own loser life.”
Konversation mellan House och Alvie.

Kuriosa: I serien frågar House sin kollega Wilson, som spelas av Robert Sean Leonard, “Haven’t you seen ‘The Dead Poets Society’?”. Döda poeters sällskap var Robert Sean Leonards genombrottsroll. Den amerikanska musikalvärldens nya stjärna Lin-Manuel Miranda syns även i en kort gästroll i säsong 6. Där spelar han House’ rehabpolare Alvie.

Scrubs
Bildtack till itunesIngen kan ha missat serien som alltid går på tv. Men det finns en god anledning till att den alltid gör det. Det är en bra serie. (Synd bara att de aldrig gjorde en nionde säsong.) Det är en sitcom utan publikskratt som handlar om livet på sjukhuset Sacred Heart. Eftersom det är en sitcom förväntar man sig lite absurditeter, och det är klart att vi har roligt. Men det är tillfällena när vi inte skrattar som gör serien bra. Plötsligt är karaktärerna inte clowner längre, utan människor som visar känslor precis som oss andra.

Kuriosa: Det gjordes en nionde säsong. Men vi talar inte om den. VI TALAR INTE OM DEN!!!


Serierna som jag rekommenderat här är alla avslutade, förutom Doctor Who  –  fast den avslutas ju med varje ny inkarnation. Det finns inget som sabbar ens humör som när man kommer ifatt resten av världen och tvingas vänta en vecka till, precis som alla andra. Black Mirror är visserligen fortfarande pågående, men där är avsnitten fristående, så man behöver inte vänta på upplösningen av cliffhangers för att få hela historien. Man kan inte bingea en serie på riktigt om den inte är slut. Annars hade naturligtvis många andra bra serier hamnat på den här listan. Men de får ni leta reda på själva. Jag kan ju inte göra allt för er. Vad är det för orimliga krav ni ställer?

Text: Peter Wallin

Det här inlägget postades i Film & TV, Recensioner & reflektioner och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera