Sarianna Metsähuone är fotografen som inte tar ”familjefoton” men i starkt symboliska konstbilder berättar hon ändå om sitt och andras vardagliga liv.
Det är en småkylig marsdag och jag står i kö på Zenit kafé i Majorna. In kommer en kvinna med sitt röda hår instoppat i en stor svart mössa. Det är fotografen Sarianna Metsähuone som jag har stämt träff med. Vi beställer varsin kaffe och sätter oss i ett mindre rum. Även om jag har känt Sarianna i över tio år känner jag en viss nervositet när jag sitter där med henne. Hon är en kvinna som i alla fall jag känner stor respekt för och jag tror att även andra som träffar henne får samma känsla. Hon pratar inte i onödan och hon kan verka lite kylig. Men lär man känna henne så märker man snart att det finns mycket värme och humor bakom ytan.
Foto: Vida Gustafsson
Temat rum, fågelperspektivet och det egna livet
I hennes foton får du bland annat en inblick i folks hem, du får se en dans mellan mor och son och se bilder av skogens mark. Många av hennes foton är tagna ur fågelperspektiv. Varför det blev just så tog ett tag för henne att förstå. Men att ta sig upp en bit från markplanet och titta ner var hennes sätt att visa något väsentligt om sitt liv. Viktigt för henne är också att allt på bilden får lika stor betydelse och att det inte finns något tydligt upp eller ner.
Enligt Sarianna själv är den röda tråden genom hennes konst, förutom fågelperspektivet, att den handlar om henne själv och det som händer i hennes liv.
Temat rum återkommer också ofta i hennes bilder. Att visa allmänna och privata rum. Och även om hon fotograferar utomhus så skapar fotots ramar en tydlig inhägnad.
Random Homes är en dokumentation bestående av trettio bilder av rum, tagna från ovan, som ska visa likheter och skillnader mellan människors hem. Forest Room är fotografier av skogens mark, tagna ur fågelperspektiv. I projektet berör Sarianna ämnen som identitet, ursprung, tillhörighet och hem. Hon använder skogen som metafor och symbol för en arketypisk plats. Den kan vara privat men också öppen för alla. Hon har utgått ifrån antika kulturers mytologier. Skogen och träden har ofta en viktig roll; skogen representerar en plats för kontemplation och trädet representerar universums förnyelse. Projektets titel förklarar inte bara bildernas tema och motiv utan är även en direkt översättning av hennes efternamn Metsähuone. På finska betyder metsä nämligen skog och huone betyder rum.
City Spaces är bilder på svenska och finska gatuscener sedda uppifrån. Målet med projektet är att studera städers strukturer och deras tredimensionella ytor. Fokus är på gatorna, husen, torgen och de mellanrum som kanske annars glöms bort.
Från Finland ut i världen
Sarianna föddes och växte upp i Finland. Det är även där hon trivs bäst att ställa ut.
– Finland är mer framåt när det gäller fotografi, säger Sarianna.
– Det har mycket högre status där, och anses vara riktig konst på ett annat sätt än i Sverige. Jag har också haft ganska roligt när jag ställt ut där.
Att bli fotograf var ingen självklarhet när Sarianna växte upp. Hennes pappa fotograferade henne förvisso flitigt under hela hennes uppväxt tills hon flyttade hemifrån. Men själv kom hon inte igång med fotograferandet förrän efter gymnasiet då hon började jobba som journalist på en tidning i Tammerfors. Hon tyckte att kombinationen av skrivande och plåtande var fascinerande och där föddes ett nytt intresse. Men Sariannas karriär började på allvar 1997 då hon fick Robert Frank-stipendiet.
När jag frågar varifrån hon får sin inspiration svarar Sarianna:
– Det är väl ifrån mitt liv, helt enkelt. Så kanske lite från finsk tango, säger hon med ett leende.
Att bli erkänd som seriös fotograf är extremt svårt men Sarianna har ändå lyckats ta sig in i den tuffa konstvärlden. Hennes tips till dem som vill börja visa upp sina foton är att söka sig till fotofestivaler runt om i världen. För att visa sina bilder krävs det oftast ingen utbildning men man får vara beredd på att det finns strikta anvisningar om hur bilderna ska vara och att det är hård konkurrens. Dessutom kostar det en hel del att vara med. Sedan tillkommer naturligtvis också kostnader för resa, boende, mat och annat.
Sarianna har själv deltagit i en fotofestival i Madrid. Det var sextio utvalda av hundratals sökande. Men man kan såklart också besöka festivalerna utan att ansöka om att få sina bilder visade. Hon berättar att det är tillräckligt roligt och intressant att träffa många människor inom fotovärlden.
Enligt Sarianna så är det viktigt för fotografer att resa utomlands för att träffa nya människor och prata om sina foton. Och det har hon verkligen gjort. Det har blivit ett antal utställningar i Europa och USA, men även om det är nödvändigt att resa runt med sina bilder så tycker hon att det är besvärligt. Att prata inför en publik är inget hon gör med stor glädje, hon tycker att hennes plats är bakom kameran och inte framför en publik.
Att ställa ut sina bilder brukar följa samma mönster gång efter gång. Ateljéväggar ser i stort sätt likadana ut var man än är i världen. Men en utställning som Sarianna kommer ihåg särskilt väl är den hon gjorde i södra Frankrike. Fem till sex utställningar som öppnade samtidigt i olika byar på landsbygden. Det sågs som en stor kulturhändelse som gick ut på att man gick längs en pilgrimsstig och stannade vid de olika byarna. I varje by hade en konstnär ställt ut. Det var sista veckan i april, 35 grader varmt och Sarianna ställde ut i sista byn.
– Jag hade fel skor, fel kläder, fel allting. När vi kom dit så var jag naturligtvis helt solbränd. Det vill säga alldeles illröd, helt svettig och helt slut på alla sätt och vis.
Men Sarianna menar ändå att det blev en lyckad och uppskattad utställning.
Megangst
De senaste tre åren har Sarianna och hennes vän konstnären Paul Forsberg jobbat med ett konstprojekt med titeln megangst. Samarbetet började efter en resa till Paris.
– Vi var där en vecka, så kom jag på att fan, vi kanske skulle kunna samarbeta på något sätt.
Sarianna hade tidigare jobbat ensam och inte haft någon att bolla idéer med och Paul hade fastnat med sitt målande.
Projektet handlar om deras vänskap och hur provocerande den kan vara för andra människor.
– Vi är man och kvinna men vi är inte ett par. Trots att vi nästan umgås sju dagar i veckan och gör det mesta ihop.
Så det handlar om hur de själva tror att andra ser på dem. De skickar även en känga till folk som tidigare har kommit med tykna kommentarer om deras relation.
Under våren 2011 ska megangst ha en utställning på Göteborgs Konstförening. Då blir det en blandning av Sariannas fotografier och Pauls målningar, men även ljudinstallation och film kommer att finnas med.
Prestigefylld belöning
Vilken är då den största händelsen under Sariannas karriär?
Hon berättar att det var 1997 då hon gick ut trean på Högskolan för Fotografi och Film, HFF. Hela det studieåret hade varit tungt på grund av att hon var gravid. I slutet av trean, då hon var höggravid, fick hon det första Robert Frank-stipendiet som delats ut. Det är ett stipendium på 15 000 kr som ges till en avgångselev på HFF.
– Det kändes som att jag hade slitit stenhårt och fick en belöning. Det gjorde mig extremt glad!
När vårt samtal om Sariannas karriär som fotograf börjar gå mot sitt slut ställer jag den avslutande frågan: Tror du att du fortfarande fotar om 10 år?
– Självklart! Jag kommer att fotografera och ställa ut så länge jag lever. Utan tvekan!
Fakta om Sarianna Metsähuone
- Sarianna fotograferar bara med analog kamera.
- För att fotografera City Spaces hyrde hon en lyftkran för att komma upp 15 m i luften och fotografera därifrån. Det var tufft eftersom Sarianna hade höjdskräck.
- Med en av sina examensbilder, ”Tango”, vann Sarianna, AMF Pensions fototävling år 2000. ”Tango” föreställer henne själv dansandes naken med sin lille son över ett röd-vit-rutigt linoleumgolv, sett från ovan. Fotografiet blev förstorat till en 2500 kvadratmeter stor reklamaffisch som täckte hela fasaden på det femte höghuset vid Sergels torg i Stockholm.
Länkar
New York Photo Festival
Var: New York/USA
Vad: Stor konst-, reklam och dokumentärfotofestival med tävlingar, workshops och utställningar.
Rhubarb Rhubarb
Var: Birmingham/England
Vad: Konstfotofestival för unga fotografer med portfoliovisningar och seminarier.
Nordic Light International Festival of Photography
Var: Kristiansund/Norge
Vad: Konst- och dokumentärfotofestival: tävlingar, workshops och utställningar.
Visa pour L’image
Var: Perpignan/Frankrike
Vad: En av världens största och mest renommerade bildjournalistikfotofestival med utställningar, seminarium, portföljvisningar och tävlingar.
Arles Photo Festival
Var: Arles/Frankrike
Vad: En av de största fotofestivalerna i Europa med utställningar, workshops, seminarier, portföljvisningar och tävlingar.
