JAAA! Jag klarade det! Med 50 544 ord skrivna under november månad kan jag nu kalla mig för en NaNoWriMo-vinnare. Äntligen, efter att ha försökt tre gånger tidigare utan framgång. Jag har visserligen antagit årets utmaning i egenskap av att vara rebell – ett uttryck som används inom Nano-världen och …
Inom new age presenteras ett smörgåsbord av teorier och praktiker hämtade ur bland annat buddhism, hinduism, kinesisk medicin, ayurveda, paganism, västerländsk esoterism och modern psykologi. Mångas intresse för new age bygger på en önskan om personlig utveckling, och en nyfikenhet inför andlig upplysning utan att bekänna sig till någon specifik lära, gud eller profet. Men det finns också baksidor med den här, utåt sett, öppensinnade och frigörande rörelsen.
Tredje veckan är avklarad! Och för första gången under Nano har det passerat dagar då jag inte skrivit alls. Jag har helt enkelt känt att jag behövt en paus från mina projekt – för ja, jag skriver på flera.
Andra veckan av Nano har passerat, tämligen smärtfritt. Och visst har det varit lite svårare att skriva lika snabbt och lätt som första veckan. Men jag har ändå legat över genomsnittet och …
Första veckan av Nano är avklarad! Jag sitter här på Aspektredaktionen med hittills 13307 antal ord skrivna på mitt projekt. 13307 ord som antagligen aldrig existerat om jag inte deltagit i Nano.
Har du funderingar på att skriva en roman, en diktsamling, eller ett filmmanus men inte riktigt hittat motivationen? Då kanske NaNoWriMo (National November Writing Month) kan vara någonting för dig. Den 1 november kommer tiotusentals skribenter världen över att påbörja olika skrivprojekt, alla med en gemensam målbild – att skriva 50 000 ord under november månad.
Det sägs att när vi ligger på vår dödsbädd är det enda vi ångrar de saker vi inte gjorde. Och kanske är det så, att de flesta av oss lämnar denna jord mer eller mindre bittra över att vi inte bättre tog tillvara på våra liv. Att vi inte gjorde verklighet av drömmarna vi hade. Men gör drömmarna oss verkligen lyckliga?
Gorillan Ivan har vuxit upp i en shoppinggalleria, instängd i en glasbur. Tillsammans med hunden Bob och elefanten Stella visas han upp för förbipasserande människor. Ivan har vant sig vid ett liv i fångenskap, men när elefantungen Ruby flyttar in i buren bredvid hans förändras allting.
Tomma ord eller lättsamt vänligt bemötande? Kallpratet verkar ha en given plats i de flesta sammanhang. Som inledande fas i en konversation skapar det en känsla av igenkänning och förutsägbarhet. Samtidigt leder kallpratet också till frustration när vi inte når fram till varandra.
Kattvinden är en bildroman som med ett stämningsfullt språk och detaljerade illustrationer skapar en personlig och färgsprakande läsupplevelse. En allåldersbok som rör sig mellan flera genrer och utmanar läsarens föreställningsförmåga.
Vi lever i en skrämmande tidsålder. Samtidigt som de reella katastroferna tar ett allt hårdare grepp om mänskligheten har påhittade hotbilder, i form av monster, stort inflytande på kulturscenen.
I Shaun Tans färgstarka bilderböcker problematiseras både teman från vår samtid och tidlösa existentiella frågor. Hans senaste verk, Cikada, berättar en historia om förtryck och osynliggörande – genom ögonen på en insekt. Kopplingen till vårt eget hårdnande samhällsklimat finns där; en kritisk skildring av hur vi i en tid präglad av främlingskap och rädsla distanserar oss till och avpersonifierar varandra.
Den kan slå ner som blixt från en klar himmel eller låta vänta på sig i evighet till den arme konstnärens stora förtret. Är inspiration nödvändig för skapandeprocessen, eller bör den estetiske virtuosen hellre förlita sig på rutiner och ett tjockt pannben för att få någonting gjort?
Gertrud Hellbrands fjärde roman Satyricon är ett mångfacetterat drama med mörka undertoner, en berättelse där teman som makt, sex och underkastelse står i centrum.
Alla gör vi det. Vissa av oss så mycket som femtio procent av vår vakna tid. Ändå anses det vara lite fult att dagdrömma. Det passar inte in i bilden av den ansvarstagande mindfullness-praktiserande nutidsmänniskans rutiner och åtaganden. Så vad har dagdrömmeriet egentligen för funktion, och finns det något positivt med att ägna sig åt en stunds kontemplation uppe i det blå?
