Nu måste vi prata om Europas framtid

Efter att Brexit slog ner som en bomb sommaren 2016, är det allt viktigare att reflektera kring hur Europa ska utvecklas och vilken roll EU ska spela i medlemsländerna framöver. Vilket Europa vill vi leva i? EU:s skrift White paper on the future of Europe illustrerar några av många vägar att ta, utifrån premissen att vi håller ihop som union.

Drömmen om ett fredligt Europa

Den 25 mars 2017 var det 60 år sedan den Europeiska Unionen bildades, 1957. Målet var att säkra freden i Europa, och de senaste 70 åren har vi också haft fred inom EU. Sedan bildandet har unionen växt och medlemsländerna kommit att samarbeta i många frågor såsom miljö, asylpolitik, brottslighet och i skapandet av en inre marknad där personer, tjänster, varor och kapital ska kunna röra sig fritt. En av EU:s stora utmaningar har varit att försöka bemöta och informera de många européer som upplever EU som alltför frånvarande eller påtvingande i sin vardag. Det komplexa systemet för beslutsfattande har inte underlättat förståelsen för vad EU gör och är. Nu, i samband med unionens 60-årsjubileum och med hopp om engagemang från folket, vill EU lyfta framtidsfrågorna i Europa för att kunna utvecklas i rätt riktning.

”As we mark this anniversary, our thoughts are with those before us whose dream for Europe has become a reality. Now is the time to reflect with pride on our achievements and to remind ourselves of the values that bind us together.”

Så skriver Jean-Claude Juncker, ordförande i Europeiska Kommissionen, i förordet till White paper on the future of Europe. Det är en pedagogisk och illustrativ presentation av fem möjliga scenarion för EU:s framtid. Den påminner om att det finns många möjliga vägar att ta, och att vi nu måste bestämma oss för vår framtid. Skriften sammanfattar den betydande roll Europa spelar i världen när det till exempel gäller stabilitet, jämställdhet, innovation och klimatfrågor, och beskriver även de många utmaningar vi ställs inför, såsom terrorhot, arbetslöshet och klimat- och migrationsfrågor.

Fem scenarion för framtiden

Utifrån fem möjliga scenarion om EU:s funktion, jämförs hur olika delar av dagens samarbete kan förändras; den inre marknaden, euron, migration och säkerhet, utrikespolitik och EU:s budget. EU:s styrka analyseras, liksom förmågan att leverera och nå upp till folkets förväntningar.

Scenario 1: Carrying on. EU fortsätter på samma bana som planerat i Kommissionens New Start for Europe från 2014 och Bratislavaförklaringen från 2016. EU fokuserar på jobb, tillväxt och investeringar. Glappet mellan folket och EU riskerar att förbli stort, men många konkreta positiva resultat kan uppnås.

Scenario 2: Nothing but the single market. EU fokuserar gradvis mer på den inre marknaden. Inget mer samarbete inom till exempel migration, säkerhet och försvar. Medborgares rättigheter i EU-lagstiftningen kan bli minska med tiden. Beslutsfattandet blir lättare att förstå, men det är svårare agera kollektivt, vilket kan minska förtroendet för EU.

Scenario 3: Those who want more do more. EU fortsätter som tänkt, men medlemsländer som vill samarbeta mer än så kan gå ihop i mindre grupper för att göra handlingskraftiga åtgärder inom specifika områden. Beslutsfattandet blir svårare att förstå, men många konkreta positiva resultat kan uppnås.

Scenario 4: Doing less more efficiently. EU smalnar av till att enbart fokusera på några få områden, som till exempel innovation, handel och migration. Det blir svårt att besluta om vilka områden som ska prioriteras, men sedan blir beslutsfattandet lättare att förstå och EU agerar snabbare och mer effektivt på de specifika områdena.

Scenario 5: Doing much more together. EU:s medlemsländer samarbetar ännu mer inom många områden. Beslutsfattandeprocessen går snabbare, EU blir betydligt starkare och medborgare har större rättigheter i EU-lagstiftningen. Risken finns att delar av samhället upplever att EU tar för mycket makt över medlemsländerna.

Ointresse och bristande kunskap

I Sverige har det länge funnits ett generellt lågt engagemang för EU, vilket exempelvis kan ses i valdeltagandet i valen till Europaparlamentet. År 2014 låg det på 51 %, vilket kan jämföras med ett valdeltagande på 86 % i riksdagsvalet samma år. I Belgien låg valdeltagandet i valet till Europaparlamentet på imponerande 90 %, vilket toppar statistiken. I regeringens utredning 2016 om Sveriges låga intresse för EU, kom de fram till att det finns en allvarlig kunskapsbrist i samhället om Sveriges relation till EU, och att lärare ofta undviker frågan i undervisningen på grund av kunskapsbrist. Det konstateras att regeringen inte tar sitt ansvar för att informera allmänheten om politiken inför och under lagstiftningsarbetet, och att det råder en politisk tystnad om politiken på EU-nivå i det offentliga samtalet. Det är ett stort problem, eftersom EU spelar en stor roll i vårt samhälle.

Fördelarna med den Europeiska Unionen är många. Det är EU som gör det möjligt för oss att resa så fritt i Europa, att enkelt kunna handla från andra länder, att kunna studera och arbeta utomlands utan större problem, och att få sjukvård i medlemsländerna på samma premisser som andra européer. Möjligheten att samarbeta och införa gemensamma mål och riktlinjer i områden som klimat och innovation, ger oss potential att genomföra förändringar som kan påverka många människor. Genom att ha EU som mötesplats, har vi möjligheten att förebygga och hantera konflikter samt genomföra slagkraftiga åtgärder för framtiden. Många tar alla dessa förmåner för givet. De yngre generationerna har haft lyxen att växa upp i fred och med fri rörlighet. Men det är vinster vi måste värna om och skydda, och inte låta gå förlorade på grund av ointresse och bristande kunskap. Det finns nu all anledning att, oavsett inställning, informera sig och vara aktiv i debatten om hur Europa och unionen ska utvecklas. I skriften illustreras processen som väntar inför nästa val till Europarlamentet år 2019.

Vilken framtid vill vi ha för Europa?

Läs skriften White paper on the future of Europe.