Jag har på senaste tiden tittat närmare på unga mammors problem och vardag. Forskningen visar att unga mammor ofta hamnar i en rad olika problemställningar, på grund av sin speciella och ganska ovanliga situation. Dock visar den också att många av tjejerna som blir ung förälder lyckas hitta en stabil ekonomisk och social tillvaro senare i livet.
Jag känner av en händelse Sanna, som nu är 20 år. Hon fick sin dotter Nina när hon var 16 år, och bor i dag i Stockholm tillsammans med sin sambo Fredrik. Hon passar inte alls in i normen och de problem som unga mödrar brukar ställas inför. När jag pratar med henne står hon och lagar köttfärssås medan Nina dansar till Michael Jacksons Beat it. Musiken hörs i bakgrunden, blandat med Ninas ljusa barnskratt.
Samtalet inleds med skämt och stoj, Sanna har lätt till skratt. Jag undrar vad hon gör, förutom att vara mamma, och hon svarar att hon går sista året på John Bauergymnasiets IT/medialinje. Hon satsar på att plugga till journalist efter gymnasiet. Förutom gymnasiet är hon ambassadör för Rica Talk hotel i Stockholm och Loppie.se, är med i MinBebis.se’s föräldrapanel och driver tidningen Unga Föräldrar tillsammans med Stephanie Rönning. Jag säger att hon verkar vara en upptagen kvinna, och hon håller skrattande med om att det nog är så.
Jag frågar Sanna hur omständigheterna som ledde till att hon blev gravid såg ut.
– Jag gick i ettan på gymnasiet och hade precis träffat Fredrik. Vi var som vanliga tonåringar, levde livet och tänkte inte så långt framåt. Det gick bra i skolan för oss båda och vi kände att vi hade hittat rätt i att ha träffat varandra. Alla tyckte vi var för unga, men det var bara så det var. Sen blev jag gravid. Nyheten kom som en chock, så klart, jag var ju bara 16! När jag hade smält det blev jag förstås väldigt glad, jag visste ju att jag ville ha barn och med min bakgrund så är inte abort ett alternativ.
Hur reagerade din familj på den stora nyheten?
– Min familj blev först väldigt förvånade, men sen väldigt glada. Min mamma är väldigt troende och även om jag tror hon var lite orolig över att bli mormor 36 år gammal, så blev hon väldigt glad också. Pappa blev helt lyrisk och började sticka barnkläder, vilket han aldrig gjort förut! Han var, till skillnad från mamma, inte ett dugg orolig för att jag inte skulle fixa det eller sluta skolan, han vet att jag alltid varit ambitiös av mig.
Hur upplevde du att resten av omgivningen reagerade?
– De flesta av mina vänner blev väldigt glada för min och Fredriks skull. De vet ju att jag är som jag är och inte skulle låta Nina förstöra utan bara tillföra. Dock var det några, oftast människor som jag inte kände så väl, som inte var så positiva.
Vilket bemötande fick du av sjukvården under graviditeten?
– Det var väldigt olika beroende på vem jag mötte. Under de första hälsokontrollerna var jag hos en kvinna som var otroligt fördomsfull, det var i alla fall min upplevelse. Jag gick oftast med min mamma, men en gång gick jag själv och då frågade hon rakt ut om jag tänkte adoptera bort barnet. Jag blev väldigt ledsen förstås. Om jag inte hade haft ett så bra stöd från mina föräldrar och Fredrik är jag inte säker på att jag hade velat gå tillbaka. Under själva förlossningen hade jag en jättetrevlig och professionell barnmorska, då kände jag mig trygg och det var nog till stor del därför förlossningen gick så bra.
Hur är det att plugga på gymnasiet som mamma åt en fyraåring?
– Det är förstås mer krävande än annars. Man blir tvungen att planera varje dag på minuten, annars blir det så att jag eller Fredrik inte hinner sova eller att vi inte hinner läsa det vi ska för att Nina blir för trött och grinig. Fredrik pluggar första året på sjuksköterskeprogrammet och jobbar extra som nattvakt så det blir väldigt jobbigt för honom om han inte får sova. Man hinner inte med att festa ofta heller, dessutom är det svårt att få råd, jag tror man måste växa ifrån sånt fortare än vad man skulle ha gjort annars.
Jag frågar henne vad hon anser om den allmänna uppfattningen av unga mödrar och hur hon tycker att samhället bör förhålla sig till dem.
– Det man måste förstå är att de flesta som väljer att få barn tidigt faktiskt har haft det väldigt svårt och kanske borde få mer tid att bli hela människor själva, innan de får barn. Dock gäller inte det här alla, och det ska man också ha respekt för! Jag är tacksam varje dag för att jag fått Nina, och jag ser inte föräldraskapet som en börda. Allmänheten borde inte vara så snabba att döma den som gjort ett annat livsval än majoriteten, och se till att alla, oavsett ålder, har rätt att själva bestämma om de vill fullfölja sin graviditet eller inte.
Sanna, till skillnad från många andra i hennes position, har lyckats fullfölja sin utbildning och satsar på att plugga vidare senare. Vad har hon som inte andra i samma sitts har? Det man kan se i Sannas vardag, som kanske inte finns hos alla, är att hon har fått ett stort stöd från sin familj och sin pojkvän. Barnpassning, emotionellt stöd, hjälp med läxor och schemaläggning är sådant som inte finns i de flesta unga mammors vardag. Den lärdom man kan dra av hennes exempel är att samhället i det längsta bör stötta unga tjejer som får barn tidigt, så att de och barnen kan få ett värdigt liv.
