sf

I flera år hade jag sett notiserna om Cinemateket, tittat igenom programmet som kom ut varje vår och höst för att överväga om det fanns något att se. På den tiden hade jag ännu inte gått på någon visning. Inte förrän allt fler av Göteborgs biografer lades ner, och variationen av film inte längre sträckte sig förbi det strikt kommersiella, besökte jag till slut Bio Capitol. Singelbiografer som Draken fanns då endast kvar som minne av det som en gång varit.