Med både kärlek och glimten i ögat presenterar GöteborgsOperan, i Rikard Bergqvists regi, Mozarts välkända opera Trollflöjten. Och det är verkligen något utöver det vanliga.
Var: GöteborgsOperan
När: 10 föreställningar mellan 1 april – 3 juni
Pris: 95–650 kronor
Tid: cirka 3 timmar inklusive paus
Regi: Rikard Bergqvist
Svensk text och bearbetning: Rikard Bergqvist
Koreografi: Camilla Ekelöf
Dirigent: Henrik Schaefer
Medverkande: Sarastro: Johan Schinkler, Tamino: Adam Frandsen, Talaren: Mats Persson samt Jonas Landström, Nattens drottning: Susanna Andersson, Pamina: Julia Sporsén samt Frida Engström, m.fl.
Mer information och biljetter: Göteborgsoperan
Ingen går väl på opera egentligen, eller? Vi borde göra det!
Även för oss som inte är vana vid opera är Trollflöjten en fantastisk upplevelse. Den skulle kunna kallas en fantasysaga. Ett drömspel med fantasi och humor, som låter oss träda in i en mystisk, fängslande värld fylld av längtan och hjärtesorg. Operan ger oss verklighetsförflyttning i flera nivåer, inte bara i tid och rum. Förutom Trollflöjtens magiska drömvärld, gör nämligen själva operaformen något stort för känslan. Det är ett så annorlunda och pampigt sätt att presentera en berättelse att nutiden utanför operahuset bleknar, och vi sugs handlöst in i en annan verklighet. En trippig dröm där Nattens drottning ger Tamino uppdraget att söka efter den bortrövade prinsessan Pamina, med hjälp av följeslagaren Papageno. En värld där andeväsen, magiska instrument och kaxiga, rökande duvor gömmer sig.
Med små medel pryds scenen av sagolika färger, allt ackompanjerat av Mozarts vackra musik. Sångarna imponerar, och speciellt Nattens drottning (Susanna Andersson) glänser. Applåderna efter hennes fantastiska framförande av Nattens drottnings aria tycktes aldrig ta slut. De tre andeväsendenas (Klara Nilsson, Kitty Chan, Paula Santa-Eufemia) kristallklara musikalröster är uppfriskande kontraster till operasången. Partierna med dialog och det växlande berättartempot ger föreställningen en lätthet och dynamik.
Den ganska skruvade handlingen leder ofta till skratt, särskilt då den lustiga, fjäderprydda filuren Papageno (Markus Schwartz) tar plats på scenen. En del moderna inslag i produktionen piffar upp de annars traditionella texterna och ger historien en humoristisk glimt, vilket är snyggt gjort. Men förvänta dig ingen feministiskt medveten historia – här sjungs det om att mannen och kvinnan är skapta för varandra, och att kvinnan måste tyglas. Det är lite plågsamt ibland, men kan förlåtas i och med operans ursprung, och kanske särskilt eftersom handlingen utspelar sig i en alternativ värld.
Till skillnad från de flesta operor, som ges på originalspråket, framförs denna uppsättning på svenska, och textas även ovanför scenen. Detta, liksom helheten i historien och framförandet, gör Trollflöjten tillgänglig för en bredare målgrupp. Temat är tidlöst: kärlekens och drömmens betydelse i livet. Framförallt är detta en sagolik verklighetsflykt som är lika behövlig idag som den säkert var på 1700-talet.
Bli inte avskräckt av att Trollflöjten är en opera – gå och se medan chansen fortfarande finns!
