Karins Konstgrepp

Karin Grisejente Jansson. En konstnär från Umeå som blandar fint och fult, äckligt och snyggt. Som är rolig och populär online, men som föredrar att vara ensam, lyssna på black metal och bara göra saker så länge de är roliga. Och som på frågan "Tre saker du vill göra innan du dör" svarar: äta grillad enhörning med potatissallad, åka luftballong och fälla en tall.

"Entlang"

Om någon aldrig har hört talas om Karins Konstgrepp – hur skulle du beskriva dig (och din konst)?

Jag ser mig inte som ett koncept utan som en människa som gör vad den känner för. Jag är 36 år, frånskild, gillar black metal och att vila. Jag är ofta arg och lika ofta glad. För att må bra skapar jag, ibland blir det bilder, ibland blir det nåt helt annat. Jag har inte som behov eller mål att vara kommersiell med min konst, så jag gör verkligen det jag känner för. Just nu bygger jag små hus i papper till exempel. Det gör jag mest för att jag gillar raka linjer, skalpeller och att vara ifred.

Hur länge har Konstgreppet funnits och hur kom du på namnet?

Jag hade en blogg nån gång på 1700-talet och då kom jag på det töntiga namnet Karins Konstgrepp, och sen har det hängt med. Ett konstgrepp är en slags manöver, en oväntad ingångsvinkel, och såna är alltid bra!

Hur kom det sig att du numera heter Grisejente i mellannamn?

Jag blev kallad Grisejente av en norrman som tyckte att min konst med människohår var äcklig. Jag tycker om att vara äcklig, eller kanske framförallt tycker jag om att inte bry mig om vad andra tycker om mig. Så jag ansökte om att få lägga till namnet och det gick igenom!

Du hade en populär podd ihop med Sara Togstad, som slutade ganska abrupt. Kommer du att börja podda igen?

Nä, jag känner mig klar med det. Jag gör saker så länge det är roligt, sen gör jag nåt annat.

För en sydsvensk känns du som en väldigt bra Norrlands-representant. Hur känns det? Och hur skulle du göra Norrland mer attraktivt att flytta till?

Norrland är ju väldigt mycket, jag tror inte jag kan eller vill representera mer än mig själv. Och spontant ser jag helst inte att folk flyttar hit, jag är ju inte jätteförtjust i folk överlag hehehe.. Nämen såklart, alla är välkomna, vi har kaffe!

b3yik3diaaacfhzHar du några planer på att trycka om ditt 2do-armband?

Nä, tyvärr.

Dina konstverk känns väldigt lustfyllda. Vad får du inspiration ifrån?

Oj, stor fråga! Konsten fyller flera funktioner för mig. Dels är det ett sätt att slippa umgås med människor. ”Nä jag kan tyvärr inte komma, jag ska sitta hemma och klippa ett papper i 6000 små kvadrater” typ. När en är ensam finns det tid och utrymme att tänka, och jag gillar att tänka. Sen ser jag konsten som en förlängning av språket, som musik, primitiva läten, eller slagsmål. Ett sätt att uttrycka det som finns inom oss som saknar ord.

Ditt halsband och print med "Ta plats" har blivit ett feministiskt måtto och slagord. Hur känns det?
Det känns såklart roligt, jag ser det som positivt att kunna påverka människor till att må bättre. Dock har jag inte det som målsättning, eller kanske snarare att jag inte ser det som ett ansvar jag har. Jag vill inte vara en förebild, jag vill bara göra det jag känner för. Om det kan inspirera andra är ju det bra!

karin_5386f765e087c34e5e0aec61

Din systerdotter känns som en miniversion av dig; rolig, spontan och fantastisk. Hur ska du vara den bästa mostern för att bidra till att hon växer upp och fortsätter att vara awesome?

Jag ska fortsätta lyssna på det hon säger, skitmånga som inte lyssnar på ungar ju. Javisst, dom är ofta orimliga, men vem fan är inte det? Och sen ska jag fortsätta med att inte censurera mig själv.

"Open the gate"

"Open the gate"

Det finns färre saker till försäljning på din webbshop – hur kommer det sig?

Jag är inte beroende av att konsten genererar pengar, det har varit ett aktivt val att ha det så. Jag har ett deltidsjobb på ett studieförbund, som gör att jag kan betala räkningarna. Senaste tiden har jag haft en massa annat för mig, och när jag väl skapat blir det saker jag sen hänger upp på min egen vägg / eldar upp i offerbrasa / ger bort till en kompis. Det är en jävla lyx att verkligen kunna göra konst som ingen behöver tycka om och vilja köpa, och så länge jag kan ha det så kommer jag fortsätta att producera enbart för min egen skull.

Hemsida: www.karinskonstgrepp.se
Instagram: karinskonstgrepp

Text: Marika Berndtson
Bild: Karin Jansson

Det här inlägget postades i Artiklar, Konst, Kultur, Recensioner & reflektioner och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera