En del förknippar Göteborgs Kulturkalas med stök, fylla och trängsel. En del ser det som en trevlig avslutning på sommaren innan det är dags att återgå till skola och jobb.
Jag själv har en blandad uppfattning om folkfesten som jag fortfarande kallar för Göteborgskalaset trots att de bytte namn för flera år sedan. Programmet var fullspäckat av roliga aktiviteter och artistuppträdanden men dessvärre var allt inte så välplanerat. Ett exempel på detta är missen som Röhsska museet gjorde när de planerade hur många som skulle dyka upp. Jag kom dit en halvtimme efter det börjat och då var det redan slut på material till tårtfat trots att workshopen skulle pågå i flera timmar. Även borden hade kunnat arrangeras bättre för att undvika trängsel.
Dag ett var mitt program fyllt med pyssel även om den började med fysisk aktivitet i form av den amerikanska gudinnedansen Nia och den fartfyllda latinoinspirerade Zumba i Trädgårdsföreningen. Även om himlen var mulen var absolut inte instruktörerna det. Det var nog deras glada och härliga inställning som gjorde det mindre jobbigt och pinsamt för mig som har koordinationsförmåga och smidighet som ett kylskåp.
På Stadsbiblioteket flödade kreativiteten i workshoparna för Ordkonst och Scrapbooking. Klädbytardagen på Stadsbiblioteket var dock fånigt oorganiserad. Både inlämningen och utcheckningen var väldigt rörig och folk stod som djur vid borden och rotade efter nya kläder. Det blev nästan lite otrevlig stämning och jag märkte att folk när som helst kunde ta till armbågarna för att komma fram till nya lass av kläder.
Men det var när Looptroop Rockers uppträdde på Götaplatsen den kvällen som det kändes som en riktig segerstart från Göteborg & Co:s håll.
Man skulle kunna tro att höjdpunkten på Göteborgs Kulturkalas skulle vara Retrospelsmässan. Men nej, den var på tok för liten och relativt ointressant. ”Mässan” bestod av några uppradade konsoler man fick prova att spela på samt ett par glasmontrar med gamla spelkartonger och böcker om hur man vinner eller fuskar sig igenom spelen.
På mässan anordnades det tävlingar och trots att utbudet av konsoler var brett fanns där inte någon Amiga, vilket störde mig och mitt nördiga sällskap en aning.
På Kungstorget bjöds det på stand-up med både mindre kända komiker och stora namn som Özz Nujen och Magnus Betnér. Även om det var väldigt roligt var det tråkigt att Betnér inte använde sig av nyare material, vartannat skämt hade man hört flera gånger tidigare.
Utöver kända musiker som Orup, Markoolio, Miss Li och Maia Hirasawa spann det loss rejält på Brew House där många demoband visade vad de går för. Ett av dem var Göteborgsbaserade metalbandet PsychoBrew som precis har släppt en efterlängtad EP, vilken de ohämmat uppmanade publiken att ladda ned från The Pirate Bay.
Sammanfattningsvis var Göteborgs Kulturkalas väldigt bra i år, med fullspäckat schema av mestadels hög klass. Till nästa år bör arrangörerna för de olika eventen räkna med det dubbla antalet besökare och försöka vara lite mer strukturerade, för säkerhets skull.
Bra sammanfattning, utmärkta kommentarer och bra tips till arrangörerna (det kan dem behöva)!