Brodin & Hurme: Allt är precis som vanligt

Mamma och pappa har inte tid. Syns jag? Vad händer om jag försvinner? Så tänker det lilla barnet i boken Allt är precis som vanligt. Blir föräldrarna så ledsna att de dör, eller kommer allt vara precis som vanligt?

Titel: Allt är precis som vanligt
Författare: Kristina Murray Brodin
Illustratör: Maija Hurme
Utgivningsdatum: 20/9-2016
Förlag: Vombat förlag
ISBN: 978-91-86589-69-1

En bild i början av boken är väldigt talande. Där ligger ytterkläderna och ryggsäcken på golvet, men det lilla barnet är inte där. Vi ser bara ett skal. Barnet har blivit osynlig med hjälp av drömmarnas värld. På efterföljande sidor befinner sig barnet i en mjukt målad bubbla och betraktar världen utifrån. Miljöerna är vardagsnära och bekanta samtidigt som de flätas samman med fantasi och inre känslor.

I sin bubbla hör ingen barnets tassande fötter, ingen kan omfamna barnets lilla hand. Illustrationerna visar hur föräld­rarna så kärt håller om barnets tröja och gosedjur. Små saker med affektionsvärde som är fyllda med kärlek och minnen. Men är de så ledsna att de kommer dö? Fortsätter livet som vanligt eller kommer världen att stanna upp?

Boken gestaltar barnets subtila tankegångar av att känna sig viktig och behövd. Att inte synas eller höras blir ett sätt att möta de stora frågorna kring livet och vår existens. Det känns som att det finns två berättarperspektiv i boken. Man kan välja att läsa den utifrån barnets bubbla där man möter känslor som nyfikenhet och rädsla eller utifrån ett vuxenperspektiv där man möter känslor av hopp och förtvivlan.

Illustrationerna i boken går i en något dunkel färgskala med mycket blått och grått, men även lite gult från ficklampans ljussken. De harmonierar väl med textens allvarsamma ton, men inger hopp och kärlek. Bilden på älgen i mitten av boken kan dock kännas lite malplacerad och bildkompositionen följer inte samma mönster som övriga bilder. Det är glädjande att de tecknade människorna i boken representerar mångfald och är väl förankrad i vår samtid.

Jag tycker att författare och illustratör på ett skickligt sätt vandrar mellan fantasi och verklighet. De vardagliga miljöerna i boken skapar en känsla av att vara bortglömd, ensam och utanför, men de skildrar också hur viktigt det är att vara tillsammans och att vara en närvarande förälder. Slutet knyter samman berättelsen på ett fint sätt genom att värna om hoppet.