Nä, det måste vi såklart inte. Vi är alla fria att göra våra egna val, men om vi vill göra något som betyder något så bör vi tala om det. Något som tål granskning av framtida historiker. Ett samhälle vi kan visa upp utan att skämmas.
Högerextrema debattörer, och i viss mån andra, sprider en anda av att vi i Sverige har det dåligt. Att folk överlag lider. Att folk dör på våra gator. Och att det är något som populistiska krafter och endast dem har en lösning på. Det är inte min position att berätta hur folk ska känna, eller säga att jag vet bättre hur deras liv ser ut. Jag kan däremot säga att det som drabbar en person väldigt sällan är representativt för hur det står till i samhället. Vi bär alla på tråkiga erfarenheter av någon sort. På samma sätt som vi bär på personligt lyckliga minnen. Därför stämmer statistik sällan överens med ens egna erfarenheter. Därför lever myten om att myndigheters statistik mörkas, eller fejkas, vidare.
1. Statistiken
Det bor ungefär 1,6 miljoner utrikes födda i Sverige. Det motsvarar nästan 16 % av vår befolkning. Ungefär 800 000 av dem är födda i Europa. Den allra största delen av de som inte är födda i Europa kommer från Syrien, Irak och Iran. Det är högt i förhållande till inhemsk befolkning; i samma storleksordning som Kanada, USA, Tyskland, Frankrike, Belgien och Storbritannien.
Det är inte av en slump att samma nationer befinner sig högt upp på OECDs lista över länder där det är tryggt att bo. Det är naturligtvis en fråga om att många söker sig till sådana länder, men det är även samma tanke som återspeglas i “progressiv skatt”. Vi som har det bra förväntas att bidra mer, procentuellt sett, än nationer som har det sämre. Ändå är det många gånger nationer som själva är hårt utsatta som har flest flyktingar i faktiska tal. Nationer som ligger nära oroshärdar, som till exempel Syrien, Sudan, Kongo, Turkiet, Libanon och Jordanien. Dit man kan ta sig till fots när man flyr från sitt hem.
2. Begreppen
Det är lätt att blanda ihop begreppen när man talar om invandrare. ”Invandrare” är ett paraplybegrepp för alla som är födda utomlands, men flyttat till Sverige. Det finns många olika anledningar till varför man kommer till Sverige. Den allra vanligaste anledningen är anhöriginvandring, där personen som invandrar har en relation till en svensk medborgare. Det kan vara svenska personer som träffar en partner utomlands, eller flyktingar som har rätt till återförening med sina anhöriga.
Sedan 24:e November 2015 är lagen för anhöriginvandring tillfälligt skärpt och anger att den anhörige i Sverige ska rimligen antas kunna försörja den som invandrar. Andra anledningar till invandring kan vara till exempel arbetskraftsinvandring, flyktingar och asylsökande.
Flykting
Person som är född utomlands, men vill flytta till Sverige på grund av att förhållandet i deras hemland är farligt. Flykting är en status som regleras av UNHCR, FNs organ för flyktingar. Det finns två sätt att bli klassad som flykting:
Kvotflykting
Sverige tar sedan 1950 emot kvotflyktingar. Det är flyktingar vars situation bedöms i riskzonen för att bli långvarig. Ett exempel är personer som för tillfället lever i flyktingläger, utan utsikter att kunna flytta hem den närmaste tiden. För att underlätta situationen i flyktingläger slussas personerna vidare till andra länder. Kvotflyktingar administreras av UNHCR i första hand.
Asylsökande
Som en del av FNs regler för att få kalla sig “ett land” ingår det att man ska ge alla som vill en möjlighet att söka asyl. Den asylsökande uppger skäl till varför den inte kan återvända till sitt hemland. Sådana skäl kan vara: politisk förföljelse, förföljelse på grund av sexuell läggning eller på grund av väpnad konflikt i hemlandet. Under tiden som personens ärende utreds har den rätt till boende och uppehälle.
Dublinförordningen
Ett annat begrepp som ofta hörs i samband med diskussion av asylsökande är Dublinförordningen. Dublinförordningen är EU:s regler för var en asylsökande kan söka asyl. Den mest kontroversiella är förstalandsprincipen. Den säger att om inte andra skäl föreligger ska personens asylansökan prövas i det land där personen först reste in till EU. Dublinförordningen gör därför att länder som Italien och Grekland, som ligger vid EU:s yttergräns och dessutom nära oroshärdar, får ta emot oproportionerligt mycket asylsökande. Därför har många av de som kommer till Sverige kastat sitt pass som visar vilket land de först anlände till.
Det stora inflödet av asylsökande från Syrien under 2015 gjorde att handläggningstiderna blev långa, och att stora mängder bostäder behövdes för att de asylsökande skulle ha någonstans att bo.
Det är inte valfritt att ta emot asylsökande. Ändå har regeringen beslutat att för tillfället sätta stopp, detta med bakgrund att Sverige ska hinna avhandla de asylsökande som redan finns i landet.
3. Brottslighet
Är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken?
Ja.
Står invandrare för en majoritet av brott i Sverige?
Nej
Varför är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken?
Den kanske mest bekanta anledningen är att invandrare i större utsträckning lever i områden av låg social status där det redan finns en etablerad brottslighet. Kopplingen mellan socialt utsatta områden och ökad brottslighet är dokumenterad i studier.
Det finns andra bidragande orsaker till invandrares överrepresentation i brottsstatistiken. Till exempel det faktum att vi är mer benägna att anmäla brott som vi tror har begåtts av invandrare och att domstolar till större delen dömer invandraren till hårdare straff.
Det kan därför vara lätt att förhastat dra slutsatsen att poliser och domare är rasister. Men det är snarare ett tecken på vad som kallas för strukturell rasism – att invandrare är missgynnade i samhället. Inte nödvändigtvis på grund av enskilda individers handlande, utan på grund av värderingar hos samhället och regler som har oförutsedda konsekvenser.
En dagsaktuell fråga är tiggeri och huruvida det är brottslighet som ligger bakom. I en undersökning från 2015 konstaterar polisen att det förekommer, men redovisar inga siffror angående utsträckningen av det. Studien säger dock att den överväldigande majoriteten av tiggarna inte utsätts för påtryckningar från ligor. Om du vill lägga en peng, så lägg en peng. Vill du inte så gör inte det. Men argumentet att du inte vill stödja organiserad brottslighet är inte underbyggt av forskning.
4. Ekonomin
Bilden av att statens ekonomi är en säck med pengar där inkomster läggs i och utgifter tas ur är överskådlig, lättbegriplig och fullständigt felaktig. Att varje utgift som staten Sverige drar på sig innebär mindre pengar till något annat. Så fungerar inte nationalekonomi. Sveriges riksdag och regering tar fram en budget för offentliga verksamheter nästkommande år. Den baseras på förutspådda skatteintäkter och utgifter. Budgeten är väldigt sällan i balans på grund av variationer på båda sidorna.
Detta innebär att ökade utgifter för en verksamhet inte tas från andra verksamheter, utan genom att nationen Sverige lånar pengar. Lån måste ju betalas tillbaka längre fram, så man kan tro att det i det långa loppet innebär att vi ändå måste ta pengarna någonstans ifrån. Och så är det ju. Men fram tills dess kommer invandrare ha betalt skatt och på andra sätt betalat för sig. Precis som vilken svensk som helst.
Det finns röster bland populistiska partier som propagerar för “att hjälpa på plats”. Det är helt rätt att om vi tog hela budgeten som vi lägger på migration i Sverige och istället lägger det på bistånd och krisåtgärder i särskilt drabbade områden, kan vi hjälpa många fler. Det finns dock ett par saker som förbises i detta resonemang. Det första är det rent själviska, att när vi tar emot invandrare istället för att ge pengar i bistånd, kommer pengarna spenderas i svenska affärer, som betalar svensk skatt och bidrar till svensk BNP. Det andra är att bistånd till regimer med korrupt maktstruktur är mindre effektivt, eftersom pengar eller varor riskerar att försvinna på vägen och säljas på svarta marknaden. Det tredje och absolut tyngst vägande skälet är att flyktingar kommer att komma till Sverige ändå. Sverige har, som del av FN, åtagit sig att följa FN-stadgan. Det innebär att vi måste ha ett system för att hantera asylsökande i enlighet med UNHCRs regler, och att vi måste ge asyl till dem som uppfyller villkoren för asyl i dessa regler.
Som en avslutande fotnot till diskussionen om hjälp på plats ska det påpekas att högerextrema partier har för vana att vilja sänka biståndsbudgeten i sina budgetförslag.
Sverige kommer att leva vidare oavsett invandring. Jag hoppas och tror att vi kommer fortsätta vara en ledande nation i medmänsklighet. Oavsett kommer vi bestå, inte på grund av högerextrem politik, utan trots den. Vi lever i ett av världens bästa länder enligt OECD. Att förväntas hjälpa till är priset vi betalar för att leva här. Och det är skälet till att jag älskar mitt land.
