Unga med betalningsanmärkningar

När man pratar om sociala svårigheter för unga tänker man ofta på de problem som kommer bara av att vara ung och oetablerad – svårigheten att få jobb, små ekonomiska marginaler, otillräckliga studielån, brist på bostad och liknande. Dessa aspekter täcks till vissa delar in av ett socialt skyddsnät – det finns till exempel arbetslöshetskassa för den arbetslöse och socialbidrag för den med otillräcklig eller ingen inkomst. Men vad händer den som gått in i vuxenlivet med en last av föräldrars obetalda räkningar på axlarna?

I Sverige i dag kan barn få betalningsanmärkningar, trots att barn inte själva ansvarar för sin ekonomi. Om en parkeringsbot, en mobilräkning eller skatten på ett hus förblir obetald, spelar det ingen roll om det är en vuxen eller ett barn som står som ägare. Det leder ändå till en påföljd hos kronofogden. Även om man som barn inte har det juridiska ansvaret för sin ekonomi, kan man alltså få ta konsekvensen av att ens ekonomi missköts av den som faktiskt ansvarar för den.

Cirka 7 400 barn i Sverige har skulder hos kronofogden. Oftast handlar det om obetalda parkeringsböter eller fastighetsskatt. Den vanligaste anledning till att barn hamnar i denna situation är att föräldrarna skriver över tillgångar på dem, och sedan helt enkelt försummar att betala nödvändiga avgifter.

– För den som har fått skulder tidigt i livet leder det ofta till en livslång skuldsituation, säger Åke Lundholm, informatör på Kronofogdemyndigheten, i en intervju i BRUS om ungas skulder.

Det finns flera problem som skapas av att ha låg kreditvärdighet, som att inte kunna få ett hyreskontrakt och att inte kunna låna pengar. Att tvingas att betala ränta på skulder gör djupa jack i plånboken varje månad. Man saknar många av de möjligheter som är en förutsättning för att kunna leva ett vanligt vuxet liv, och inte vara tvingad att anpassa sig till andra människors villkor.

– De hamnar utanför samhället, kommenterar Åke Lundholm vidare i artikeln.

Jag har pratat med Sara. När hon fyllde 18 hade hon redan en betalningsanmärkning, eftersom hennes föräldrar inte betalat skatten på ett hus hon ärvt av sin farfar.

Du inledde ditt vuxenliv med låg kreditvärdighet – hur påverkade det dig?
– Att ha en betalningsanmärkning gjorde det svårt för mig att flytta hemifrån utan att vara beroende av att någon annan än jag stod på kontraktet. När jag flyttade hemifrån första gången bodde jag med min dåvarande pojkvän, på hans villkor. När vi gjorde slut var jag tvungen att avbryta mina studier och ta det boende som erbjöds.

Hur löste du ditt boende utan möjlighet till ett förstahandskontrakt?
– Ett tag bodde jag hemma hos min mamma. Dock har vi inte så bra kontakt, så det var inte ett fungerande alternativ speciellt länge. Jag var tvungen jobba där det fanns jobb och försöka bo inneboende hos de värdar som inte gör en kreditkoll på dig. På Stockholms bostadsmarknad är utbudet mycket mindre än behovet, så värdarna kan vara väldigt kräsna. Har man inte ett fläckfritt förflutet kan det innebära att man betalar 4000 till 5000 kronor i månaden för ett rum, och fortfarande inte får en egen nyckel. Ändå kan man inte räkna med att få bo kvar i mer än ett par månader. De gångerna jag inte hade någonstans som detta att bo på, var jag tvungen att dela upp mina tillhörigheter i resväskor och bo där jag kunde.

Om du hade velat plugga, hade du inte då kunnat få en studentbostad?
– Bostadsvärdarna i Stockholm och Göteborg har många studenter att välja på – då undviker de att erbjuda sina lägenheter till studenter som har anmärkningar. Med betalningsanmärkningar lever man i en ständig osäkerhet kring var man kan bo, vad man kan göra.

Skulle du säga att detta är en klassfråga?
– Ja, och nej. Jag tror att detta är ett problem som är betydligt vanligare i sociala miljöer med låga inkomster, men framför allt handlar det om unga vars föräldrar inte prioriterar deras behov. Kronofogden skriver ofta att betalningsanmärkningar inte alltid är ett utslag av dåliga resurser, utan oftare av dålig ordning i ekonomin. Jag tror att betalningsanmärkningar hos barn snarare visar vilka barn som inte har ekonomiskt ansvarstagande föräldrar. Oavsett klass är en betalningsanmärkning ett destruktivt arv att ha med sig in i vuxenlivet.

Att ge barn betalningsanmärkningar kan ses som att man hackar på en redan utsatt grupp, och gör det än svårare att bryta en ibland destruktiv familjesituation. Frågan har tagits upp av Barnombudsmannen (BO) flera gånger, men trots detta har inte en ändring i lagstiftningen gjorts. Motiveringen är att man bör ge barns tillgångar ett juridiskt skydd från föräldrarna, och att man därför inte kan ge föräldrarna oinskränkt kontroll över det barnen äger. Men måste det verkligen innebära att barn hamnar i kläm på det här sättet? Borde det inte finnas ett sätt att ändra lagstiftningen så den som har det finansiella ansvaret för någonting, oavsett ägare, också är den som får påföljden av obetalda räkningar? Även som ickejurist kan man förstå att detta kanske inte är gångbart i näringslivet, men någon sorts kompromiss borde kunna nås. Det viktigaste att ha med sig är ändå att frågor som gäller barns framtid inte ska bortprioriteras på grund av juridiska teknikaliteter.