Undermän är en akrobatisk föreställning blandad med härlig bakgrundsmusik i form av cello, gitarr och dragspel. Det är den sanna historien om tre män med krossade hjärtan, som förlorat sina akrobatikpartners. De bestämmer sig för att hitta livslusten igen och ta revansch. Dom bygger tillsammans en värld där viljan och hjärtat förändrar och skapar någonting genuint.
Medlemmarna i Cirkus Cirkör bestämde sig för 16 år sedan att sluta drömma stort och leva litet, och istället förverkliga sina drömmar. Ett beslut som tagit cirkusen ut i världen, och mer än 1,2 miljoner människor har sett deras föreställningar på scener och festivaler.
Nycirkus
Nycirkus har etablerat sig som en konstform i Sverige, med utbildningar runt om i landet. Jag hade personligen inte sett Cirkus Cirkör eller nycirkus innan, så det var spännande att sätta sig ner utan några som helst förväntningar och få en uppfattning om vad begreppet innebär. Inledningsvis kändes det lite trevande. En man berättar, med viss humor och ackompanjerad av en akustisk gitarr i bakgrunden, om hur han bjöd ut sitt livs kärlek för första gången.
Det var först när akrobatiken visades upp som jag verkligen förstod varför Stora teatern denna kväll var praktiskt taget fullsatt. Jag kunde själv inte låta bli att hålla andan vid flera tillfällen, som man brukar göra när en akrobat utmanar tyngdlagarna.
Tre män i rutiga skjortor gör scenkonst i akrobatik. Exempelvis som när en jättelik ring snurras runt på scenen och en av de tre männen. Han balanserar en fjäder i olika rörelser med ringen, för att hela tiden få fjädern att hålla sig i luften. Det utförs på ett vackert och självsäkert sätt som inte liknar någonting annat jag sett. Efter detta ställer han sig inuti ringen och snurrar i hisnande rörelser runt över scenen, och visar upp någonting unikt som sätter prägeln över vad Cirkus Cirkör och nycirkus innebär. Hela tiden med en stämningsfull bakgrundsmusik.
Se gärna trailer nedan för att få en uppfattning om uppträdandet, då det är svårt att beskriva i ord.
Musik av Andreas Tengblad
Musiken som komponerats och spelas av Andreas Tengblad, får vid några tillfällen eget spelrum på scen. När han börjar sjunga så blir man berörd av både text och musik.
Han kommer inledningsvis in på scenen och försöker spela på en liten leksakgitarr med ostämda strängar, vilket inte går så bra och publiken skrattar. Efter detta börjar han spela på en cello som om den vore en gitarr, och man får plötsligt se ett allvar komma in i det lekfulla utförandet av sång och poetiska texter. Det definierar hela föreställningen på ett bra och fängslande vis, genom att förmedla budskap i form av både musik och akrobatiska nummer.
En av höjdpunkterna för mig var att se när en av dem löser Rubiks kub samtidigt som han balanserar en fjäder i luften med hjälp av en smal pinne från munnen. Eller jongleringen med tre bowlingkäglor bara sådär rakt upp och ner, som om det vore det enklaste i världen att kunna.
70 minuter av akrobatik, musik och teater. Undermän av Cirkus Cirkör inger hopp och bjuder på ett och annat skratt, blandat med allvar och eftertanke. Det känns på riktigt och förmedlar ett budskap om att inte ge upp, trots misslyckanden i det förflutna.
