Placebo och tankens enorma kraft

Våra tankar har en oerhörd inverkan på våra liv. Det är inte ovanligt att vi fastnar i negativa spiraler av tankar som kan leda till sjukdom, både psykiskt och fysiskt, utan att vi ens är medvetna om det. Men på samma sätt som vi kan påverka oss själva till negativitet, kan vi också ställa om till att leva ett hälsosamt liv, fyllt av glädje och rikedom.

Placeboeffekten har de flesta av oss hört talas om. Den beskrivs ofta som något som uppstår när en patient fått ett verkningslöst piller eller en injektion, men tror sig ha fått den riktiga medicinen, vilket genererar samma effekt som om den riktiga medicinen skulle ha intagits. Effekten är väl beskriven i vetenskapliga studier, och relaterar inte bara till piller utan till vilken medicinsk behandling som helst, eller till något så enkelt som en läkares ord.

I en studie med Parkinsonpatienter delades patienterna upp i två grupper. Parkinsons sjukdom karaktäriseras av en alltför låg halt av dopamin i hjärnan, vilket bland annat leder till problem med skakningar och minskad rörelseförmåga. En av grupperna fick sin regelbundna dos apomorfin, som aktiverar dopaminreceptorerna i hjärnan. Den andra gruppen, som också tog ovan nämnda substans regelbundet, fick vid detta tillfälle endast placebopiller, det vill säga ett helt verkningslöst piller. Det visade sig att placebogruppen i viss mån fick samma effekt som gruppen med apomorfin fick. Effekten kan inte ha berott på kvarvarande apomorfin från senaste intagna dos, då substansen lämnar blodet efter några få timmar. Det verkade alltså som att patienter ur placebogruppen påverkat dopaminbalansen i hjärnan, bara genom att tro att de fått dopaminmedicin. Detta styrktes av undersökningar som visade en ökad dopaminfrisättning i striatum, en del av hjärnan som ansvarar bland annat för de motoriska funktionerna. Denna studie är inte den enda i sitt slag, utan flera studier kring antidepressiva, smärtmedicin och till och med kirurgiska ingrepp har fått liknande resultat gällande placeboeffekten. En viktig faktor för effekten tycks vara att behandlingen sker inom sjukvården och/eller utförs av en auktoritet vars kompetens patienten har förtroende för, till exempel en läkare. Detta stärker förväntan hos patienten att behandlingen ska ha effekt.

Men precis som placebo kan förbättra ett tillstånd, kan nocebo förvärra det. Nocebo relaterar, precis som placebo, till en förväntan att något ska hända – men i en negativ riktning. ”Words are the most powerful tool a doctor possesses, but words, like a two-edged sword, can maim as well as heal.”, som kardiologen Bernard Lown uttryckte det.

Det finns ett fall med en patient som hade en sjukdom som delar vissa symptom med den allvarliga sjukdomen ALS. Efter att en läkare felaktigt gett henne beskedet att hon hade ALS blev hon också övertygad om att det var den sjukdomen hon hade. Utifrån denna övertygelse utvecklade hon karakteristiska ALS-symptom som talsvårigheter och problem med att äta själv. Hon trodde att hon skulle dö. Efter ett tag uppdagades det att det inte alls var ALS hon hade. De symptom hon fått hade alltså inget med hennes sjukdom att göra, utan de hade hon utvecklat själv. Hon kunde därefter behandlas för sin sjukdom och blev frisk. Fallet beskrivs av Karin Jensen, docent och forskare vid Karolinska Institutet, i hennes bok Hoppets anatomi: om förväntanseffekter och placebo.

Det är många som tycker att placeboeffekten är fascinerande och borde få en större uppmärksamhet och plats inom vården. Alla delar dock inte denna begeistring; bland många läkare och framför allt läkemedelsföretagen, som har ett mer koncentrerat fokus på biologiska förklaringsmodeller, är tystnaden talande.

Det är bekymmersamt att läkemedelsföretagen, som står för en stor del av den medicinska forskningen, inte har något direkt intresse av att undersöka placeboeffekten närmare. Deras intresse ligger snarare i att ta fram nya läkemedel som de kan sälja till folk som är, eller tror sig vara, i behov av dem. På så vis går läkemedelsföretagens vinstintresse ofta före möjligheten till vetenskaplig forskning i ämnet, och därmed är placeboeffekten och dess möjligheter i många sammanhang fortfarande relativt outforskad.

Fysiologisk påverkan

De kroppsegna nivåerna av dopamin och serotonin (signalsubstanser med stor roll i belöningssystemet), samt endorfiner (hormon som bland annat dämpar smärta), går med andra ord i viss mån att påverka själv. Det är således möjligt att lindra sina besvär med till exempel Parkinsons sjukdom, smärta, depression och ångest genom att helt enkelt förvänta sig en positiv effekt av en behandling. Det är dock inte helt enkelt – det räcker inte med en medveten vilja att få en effekt, utan kräver en genuin förväntan, eftersom placeboeffekten involverar undermedvetna processer. Det innebär att man verkligen måste tro att man ska få en viss verkan av en behandling för att placeboeffekten ska kunna aktiveras. En genuin förväntan kan dock induceras med rätt förutsättningar, till exempel i ett sjukhus eller under djup meditation.

Wim Hof är en nederländsk extremsportare och motivationstalare som har påvisat något man tidigare trott var omöjligt. I kliniska experiment har han upprepade gånger gett prov på att det, med hjälp av andningstekniker och meditation, är möjligt att påverka bland annat det centrala nervsystemet och immunförsvaret. Det skall tilläggas att Hof regelbundet isbadar, vilket i sig kan ha en effekt på immunförsvaret.

I korthet har experimenten gått till enligt följande: endotoxiner (giftiga bakterier) har injicerats i två grupper. Friska, frivilliga försökspersoner i en grupp, Wim Hof i den andra. Skillnaden var att Hof utförde sina andningstekniker. Under experimentet gjordes mätningar som visade att ökningen av stresshormonet kortisol var mycket större hos Hof än hos den frivilliga gruppen. Kortisol är känt för att frisättas som svar på en ökad aktivitet i det autonoma nervsystemet bland annat för att förhindra produktionen av inflammatoriska ämnen. ”I genomsnitt hade Hof ett 50% mer effektivt immunsvar mot giftbakterierna än den friska gruppen, och knappt några influensaliknande symtom kunde observeras hos honom.”, säger professor Peter Pickkers, ansvarig för studien. I det här fallet var det givetvis inte enbart förväntan som fick saker att hända, utan även de faktiska effekterna av hans andningsteknik.

Studien har kunnat replikeras med en grupp individer som även de, efter en tids träning med Wim Hofs isbadsrutiner och andningstekniker, kunnat uppnå liknande resultat.

Homeopati

Det finns en hel bransch uppbyggd kring placeboeffekten. Åtminstone om man ser på det ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Pseudovetenskap, eller kvacksalveri, brukar homeopatin nedsättande benämnas som. Homeopaterna själva anser förstås att deras läkekonst är veritabel. Ett homeopatiskt läkemedel framställs genom att man späder 1 del verksamt ämne (vilket i homeopatiskt sammanhang innebär ett ämne som hos en frisk person ger upphov till de symptom läkemedlet är ämnat att lindra) i 99 delar vatten. Lösningen skakas därefter för att frigöra de läkande krafterna. Därefter späder man och skakar lösningen på samma sätt ett visst antal gånger, tills det verksamma ämnet knappt finns kvar i mixturen.

Det undermedvetna

Det brukar sägas att vi enbart använder 10 procent av vår hjärnkapacitet. Om det ligger någon sanning i det påstående är tveksamt. Det verkar i stället vara så att vi endast förstår en liten del av hur våra hjärnor fungerar. ”Vi vet att vi har flera miljarder hjärnceller och vi vet hur vissa delar av hjärnan fungerar i anslutning till andra, särskilt de delar som är kopplade till våra fem sinnen, men vi vet väldigt lite om hur information bearbetas. Det är en väldigt komplex process”, säger hjärnforskare och nobelpristagare Thomas Südhof. Att vetenskapen sedan inte kan förklara vad vårt medvetande är för något spär bara på mysteriet.

Sigmund Freud menade i början av 1900-talet att större delen av vårt sinne finns i det undermedvetna, i det som vi inte har direkt tillgång till. Sedan dess har det forskats på området och förekomsten av det undermedvetna ses nu som ett faktum. Det undermedvetna styr många av våra inlärda beteenden, trossystem och känsloreaktioner, medan våra automatiska processer, som är nära kopplade till det undermedvetna, styr våra vanor och reflexer. Ett exempel på en automatisk process är att promenera. Man sätter den ena foten framför den andra utan att tänka på det medvetet. Våra automatiska processer och det undermedvetna spelar således en viktig roll för hur vi fungerar och agerar. 

Man trodde länge att placebo- och noceboeffekten aktiveras av medvetna tankar och trossystem. På senare tid har man med hjälp av hjärnscanning upptäckt att både striatum och amygdala i hjärnan kan hantera stimuli innan det registreras i det direkta medvetandet. Dessa delar har hand om bland annat känslo- och belöningscentrum, och styr våra kognitiva och motoriska funktioner. Detta innebär att det finns möjlighet för signaler som kan påverka kognition och beteende att förmedlas undermedvetet.

För att undersöka om placeboeffekten kan aktiveras i det undermedvetna så utförde Karin Jensen m.fl. ett experiment där 40 frivilliga fick sina armar utsatta för värmechocker, samtidigt som de fick se bilder på två olika, neutrala ansikten på en datorskärm. De blev ombedda att bedöma smärtan från chocken på en skala från 0 till 100. Till ansikte A gavs lättare värmechocker, och till ansikte B gavs högre värmechocker. Detta upprepades 25 gånger för att få patienterna att lära sig vad de skulle förvänta sig.

I den andra delen av experimentet fick patienterna återigen titta på de två ansiktena, plus ett extra neutralt ansikte C som kontroll. Denna gång visades bilderna under endast bråkdelen av en sekund, för kort för att patienterna medvetet skulle känna igen dem. En till twist var att samma grad av värmechock gavs oavsett vilket ansikte som nu visades. Återigen skulle deltagarna bedöma smärtan, och trots att de inte hann uppfatta vilket ansikte som visades, gav ansikte A en lägre genomsnittlig smärtsiffra än ansikte B, medan ansikte C gav en moderat smärtsiffra. ”Det är inte vad patienterna tror ska hända, utan det är vad deras undermedvetna förväntar sig som avgör vad som händer, oberoende av medvetna tankar”, konstaterades det.

Ett mer vardagsnära exempel på hur vi påverkas av vad det undermedvetna förväntar sig, är det välkända fenomenet att man kan bli hungrig om man av misstag tror att det är lunchdags, just för att man vant sig vid att vara hungrig och att äta vid den tidpunkten.

Vi kan dock även medvetet påverka vårt undermedvetna. Genom bland annat autosuggestion, som är en slags självhypnos, går det att träna in vad som ska bearbetas där. Autosuggestion, som till exempel innefattar affirmationer, innebär att man via tanke, tal eller handling upprepar vad man vill uppnå, massvis med gånger, så att det fäster sig. Precis som i värmechocksexperimentet ovan så lär man det undermedvetna vad det ska förvänta sig. Detta är också bekräftat av studier, som visar att man bokstavligen kan förändra hjärnans nervbanor med hjälp av autosuggestion. Ju mer man upprepar affirmationen eller handlingen, desto starkare blir den relaterade känsla inpräntad i det undermedvetna, vilket i sin tur gör att den får en större inverkan på ens liv.

Förändring börjar med en vision

Law of attraction kallas idén enligt vilken energi, polaritet och vibration är några av universallagarna som påverkar vår verklighet. Law of attraction har sina rötter i 1800-talets spiritualistiska rörelser, men har på senare tid populariserats genom böcker som The Secret. I korthet går idén ut på att positiva tankar och energier frammanar positiva händelser, och negativa tankar och energier frammanar negativa händelser. Law of attraction betonar också att vi har förmågan att attrahera det vi visualiserar. Om man vill försöka hitta en litet mer konkret förklaringsmodell till Law of attraction, skulle man kanske kunna säga att man genom autosuggestion, visualisering och en tro på att man kan uppnå sina mål, inleder en mental kedjereaktion. Övertygelse och en intränad förväntan medför ett förändrat sinnestillstånd i vilket man förhåller sig mer öppen för möjligheter som kan leda en närmare målet. Är man handlingskraftig och framhärdande nog, och formulerar en tydlig strategi som man verkligen efterlever, har man rimligtvis goda chanser att infria sina drömmar.

Bland annat elitidrottare är kända för att använda visualisering och affirmationer för att optimera sina prestationer, sedan Sovjetiska studier på 70-talet visade att det finns en positiv korrelation mellan dessa. Några exempel på idrottare som uppgett att de har gjort visualisering till en vana är Michael Phelps, Ronaldinho och Conor McGregor.

Ända sedan 1500-talet, då man började förstå att det finns fler planeter än vår egen, har människor haft frågor och föreställningar om vad som finns bortom vår planet. 1971 åkte astronauten Alan Shepard till månen och spelade golf. Henry Ford hade en vision om att revolutionera bilmarknaden genom att göra bilar billigare och mer tillgängliga för allmänheten, och bröderna Wright hade en dröm om att flyga med en motordriven flygmaskin. De utvecklade sina visioner till planer och genomförde dem sedan. Idag både flyger vi och åker bil, och tar det som en självklar del av livet. Dessa exempel på människors kreativitet och uppfinningsrikedom visar hur visioner kan bli verklighet genom hårt arbete och envishet.

Tro och sammanhang

Enligt vissa studier mår religiösa människor bättre än ateister, förutsatt att de lever i en religiös gemenskap. En tro på att det finns något större än en själv kan ge hopp och tröst i en annars kall och grym värld. Viktor Frankl, överlevare från koncentrationslägren under andra världskriget, skriver i sin bok Man’s search for meaning om hur han separerades från sin fru och barn av nazisterna. Han berättar om hur svälten och den omänskliga behandlingen av fångarna fick många att ge upp och dö. Han själv höll livsgnistan uppe genom sin religiösa tro och hoppet om att hans familj fortfarande levde. Han märkte på sin omgivning att de som resignerade kunde vara stora som små, starka som svaga. Det verkade alltså inte finnas några fysiska egenskaper som var kopplade till viljan att överleva. Frankl kom genom sina iakttagelser och sin forskning fram till att hoppet och en känsla av att livet hade en mening, tycktes vara de enda gemensamma nämnarna för de som fortsatte kämpa.

Vägen mot en harmonisk framtid

Om vi får en bättre förståelse för hur våra tankar påverkar vårt välbefinnande och hälsa, och får lära oss mer konkreta metoder som Wim Hofs andningstekniker, meditationsövningar och autosuggestion, kan vi potentiellt förändra våra liv till det bättre. En ökad medvetenhet om hur kroppen och det mentala interagerar kan bidra till ett helhetsperspektiv som vi inte riktigt har idag, vilket i förlängningen skulle kunna leda till förändringar även långt bortom den egna livskvaliteten. Tillsammans kan vi skapa en framtid som är präglad av balans, medvetenhet, och inre styrka.