Det är lätt att förknippa depression med hängande axlar och färre skratt. En person i depressivt tillstånd kan verka okoncentrerad och har lätt att glömma saker, symtom som är irriterande för både anhöriga och den drabbade. Men hur kommer det sig att en deprimerad person har lättare att tappa bort både tid och rum? Vad händer egentligen i hjärnan vid depression?
Människans hjärna innehåller ungefär hundra miljarder nervceller. Med hjälp av specifika kemiska ämnen, så kallade signalsubstanser, kan de kommunicera med varandra i ett ytterst komplext nätverk. Varje nervcell är i förbindelse med tusentals andra nervceller.
Serotonin, noradrenalin och dopamin är de viktigaste signalsubstanserna för humöret. När en människa upplever sorg, stress eller andra negativa känslor hänger detta ofta samman med att signalsubstanserna hamnar i obalans. Hos en deprimerad människa störs både produktionen av dessa ämnen och signalöverföringen mellan nervcellerna.
Nervimpulsen aktiverar själva signalöverföringen i en synaps. När signalen når kapslarna fyllda med signalsubstans, som finns inne i cellen, släpps dessa fria. När de når receptorer i en mottagande nervcell, stimuleras denna cell att i sin tur bygga upp en nervimpuls och att skicka ”signalen” vidare. Vilken reaktion dessa signaler ger upphov till beror både på vilken signalsubstans och vilken del av hjärnan som är inblandad. Antalet nervceller som är inblandade påverkar också hur kraftig reaktionen, t.ex. en hungerkänsla, blir. Serotoninets uppgift är att balansera våra känslor men det påverkar också hur vi upplever smärta, aptit och sömn. En normal mängd serotonin i hjärnan gör att vi känner oss lugnare och mer avslappnade och det resulterar även i en bättre sömn. En obalans gör att vi känner olust och beter oss känslomässigt labilt.
Dopamin är involverat i vår rörelseförmåga och motivation. Det är verksamt i kroppens belöningssystem. I hjärnans ”belöningscentra” finns ett stort antal receptorer och när dopamin binds till dessa upplever vi en känsla av välbehag och lycka. Det är bland annat därför dopaminet även är känt som vår ”glädjemolekyl”.
Noradrenalin är viktigt för vår vakenhet, det skapar entusiasm och optimism. När noradrenalin binds till receptorer i hjärtat leder det till en rad effekter som t.ex. ökad hjärtfrekvens och utsöndring av hormoner från njurarna, hypofysen och binjurarna. Det i sin tur gör oss mer kreativa och vi upplever en kick.
Ett tidigt tecken vid depression är dåligt minne. Det som påverkas är hippocampus, den del av hjärnan som har hand om vårt lokalsinne och hjälper oss att skapa nya minnen.
Vid depression och stress får vi förhöjda nivåer av hormonet kortisol. Det i sin tur leder till att hippocampus minskar i storlek på grund av att nybildningen av nervceller inte fungerar lika bra som tidigare, eller att cellerna helt enkelt dör. Det här fenomenet kallas Atrofi, och hippocampus kan krympa upp till 10-15 %, vilket gör att vi får svårt med inlärning och korttidsminne.
Om du drabbas av flertalet långvariga depressioner kan minnet och hjärnan skadas kroniskt, men i de flesta fall har hjärnan en förmåga att reparera sig själv på bara några månader.
Vill du läsa mer om hjärnans funktioner besök gärna:
- Sahlgrenskas hjärnatlas och uppslagsverk.
- Wikipedias svenska artiklar om hjärnan och depression.
Verkligen välskrivet och intressant, tack för den kunskapen.
Dopamin-rörelse, haha nu vet vi varför!
Känner mig deprimerad jätte dåligt minne .
Huvudvärk varje dag.
Skrattar sällan
prova att höja serotoninet med 5 htp sök på det .