Jag fick en biljett för 1300 kronor och såg de flesta hiphop-akterna och lite till. Mellan konserterna åt jag pizza och drack lite bubblig prosecco. Vilket kändes lyxigt. För att orka med hela festivalen, så gick jag då och då och vilade och fyllde på med mat hos min faster som bor i Linné. Det blev även trevliga samtal med henne. Artisterna som jag såg var Silvana Imam, Linda Pira plus fler, Outkast, Joey Bada$$, Veronica Maggio, Mos Def.
Köade i en timma till Ison & Fille, men missade dem på sekunden! Såg även lite av Janelle Monáe. Det var riktigt roligt att gå på festivalen, eftersom jag också såg flera artister jag inte sett innan. Mos def, lät oerhört bra live, väldigt enkel spelning med bara honom, djn och en röd mick. Det var mycket kärlek i hans ord mellan låtarna. Han kastade ut röda rosor till publiken och bjöd på en väldigt taktfull discodans mitt i konserten. Han kunde verkligen röra sig till musiken! Joey Bada$$ har jag inte lyssnat så mycket på innan, men upptäckte och gillade många av hans låtar. Det blev mycket dans och skoj med mina vänner till den konserten. Silvana Imam hade sådan otrolig power och energi på scenen. Adam Tensta plus en till som jag inte kommer ihåg namnet på gästade henne uppe på scenen.
Outkast bjöd på en väldigt bra show. André 3000 hade på sig en svart overall med texten ”I Love old people”. En nackdel var att jag stod precis framför basen, så det gjorde ont i hela bröstkorgen när ljudet dunkade ut från högtalarna. Det har varit mycket uppståndelse kring vad tv-skärmen visade under deras spelning; en kvinna som tog av sig sina trosor och särade på benen. Det var lite osmakligt kan jag tycka.
Så här svarade arrangören när de blev intervjuade om Outkasts spelning: Bör ni som arrangör kunna stå bakom allt det som sägs och syns på scenen?
– Vi tror inte på censur som verktyg men hyllar debatten och att Way out West-publiken reagerar! Det var synd på en i övrigt bra konsert. Under Linda Piras konsert började det störtregna och jag hade ingen poncho eller regnjacka under hela spelningen, så jag blev helt dyngsur. Men sedan köpte jag en Ben and Jerrys-poncho med ko-mönster för tio kronor. Det var en sevärd spelning trots regnet. Med många duktiga sångerskor och rappare. Jag tyckte att dansarna åstadkom det där lilla extra i sina matchande gröna och svarta kläder. De tog i mycket i rörelserna vilket gjorde att min blick ständigt fastnade på dem.
Sista kvällen bar det av till en klubb på Hisingen, med grym hiphop-musik. Det var en liten lokal och jag fick gratis dricka. Under festivalen träffade jag en del vänner som jag inte sett på länge, så det blev sådan bra sammanhållning, och en väldigt givande och händelserik festivalhelg.
En liten rolig sak som hände var att jag satte mig vid ett bord på festivalområdet och väntade på mina vänner som var på toa. Då träffade jag en man som gav mig kommentaren: ” Vilka djupa ögon du har. Nästan lite galet, fast på ett bra sätt”. Jag svarade ”Ska jag ta det som en komplimang? ” ”Ja, definitivt. Shit, blir nästan lite rädd”, sa han. Sen skulle han gå till konserten, och vi sågs aldrig mer.