aspekt.nu

aspekt.nu

Psykiatri Gone Wrong II

”Jag har inte duschat på jag vet inte hur länge. Så fort jag ser min hud vill jag skära sönder den. Jag har inte borstat tänderna heller. Jag ser inte vitsen med det när jag är döende. Varför ska jag lukta gott? Mina händer krymper när jag tittar på dem.” Agnes har gått från intagen mot sin vilja till utslängd när hon som mest behövde hjälp.

Psykiatri Gone Wrong

”Jag var sexton år när jag blev tvångsintagen på BUP Östra i Göteborg. Jag minns inte mycket. Mamma har berättat att jag bara satt på mitt rum den första tiden och åt Xylocain, bedövningssalva.” Agnes upplevelser från BUP Östra i Göteborg är fortfarande trauman som är svåra att prata om.

Vad är kärlek?

Vi hör ofta att kärlek är följden av en rad kemiska och fysiologiska reaktioner i hjärnan och kroppen, som startas vid åsynen av eller tanken på en viss person. Men det finns också åtskilliga teorier om kärlek i både filosofihistorien och den moderna filosofin, som inte använder fysiologin som en utgångspunkt för att beskriva kärleken.

2081 – en jämlik dystopi

Ett samhälle där ingen är bättre än någon annan, där alla är lika mycket värda. Man har skapat rättvisa trots människors olika förutsättningar genom tillägg i den amerikanska konstitutionen. Att vara bättre än andra på något sätt tolereras inte, och överpresterande individer justeras med hjälp av prestationsreducerande hjälpmedel till en ”normal” nivå av ”Handicapper General”.

The Spiral och transmedia

Den 21 maj utförs en avancerad konstkupp mot sex av Europas konstmuséer. Från varje museum stjäls ett stort verk, mitt framför näsan på vakterna och utan att de hinner reagera. På tavlornas platser sitter istället en symbol i form av en spiral. Kort därefter lanseras hemsidan thespiral.eu, på vilken en slags skattjakt på dessa tavlor finns presenterad. Detta är premissen för det nordeuropeiska samarbetet The Spiral, en så kallad transmedial TV-serie.

Silvia Avallone: Stål – ”Tonårstiden är en ålder full av möjligheter”

Jag vet inte mycket om Italien. Jag vet Mussolini och Berlusconi och mat och mode, typ pasta och Pucci och vilken dag är din Dolmio-dag? Kanske fotboll. Och så vet jag de där lättklädda unga kvinnorna som dansar i teve. Så jag har liksom tänkt rätt mycket på den manliga blicken när jag har tänkt på Italien. Det är ingen föreställning som raseras när jag läser Silvia Avallones Stål, romanen inleds, bokstavligen, med en inzoomning. Det är Enrico som tittar på sin dotter Francesca, med kikare från balkongen.