Unghunden är den perfekta översiktsboken för dig som har en hund som ännu inte passerat unghundsstadiet. Boken ger dig information om allt du behöver se över i unghundsåren. Vissa saker beskrivs ingående och det är lätt att tillämpa direkt på hunden, men ibland får du tips på hur du ska söka dig vidare för att hitta utförligare information eller skaffa större erfarenhet.
Gertrud Hellbrands fjärde roman Satyricon är ett mångfacetterat drama med mörka undertoner, en berättelse där teman som makt, sex och underkastelse står i centrum.
Under ett år väljer Shaun Bythell att skriva dagbok och beskriva sin vardag som bokhandlare i Skottland. Boken är fylld av dråpliga situationer och irriterande kunder och är mycket underhållande, om du frågar Shaun själv. Personligen är jag inte lika imponerad.
Att turerna kring Svenska akademien har varit många på sistone har väl knappast undgått någon. Men nu är faran överhängande; Det kanske inte blir något nobelpris i litteratur i år! Världens bokfantaster darrar. Vad ska vi ta oss till? Mitt bästa förslag är att ta en närmare titt på en roman skriven av fjolårets pristagare Kazuo Ishiguro, nämligen Never let me go.
Allt vi inte pratar om är en luftig, kort och lättläst bok om killar, för killar och till stor del av killar. Plus Ida Östensson. Den tar upp ämnen som kärlek, vänskap, sex och skörhet och är tänkt att fungera som en utgångspunkt för att killar och män ska bli bättre på att prata med varandra.
Avgrund. Ett förbjudet område och dess tolfte expedition. En prisbelönt och rätt kort bok av Jeff Vandermeer, nu på svenska. Den ligger som grund för den nya Netflix-filmen Annihilation, som recenserats här på tidningen. Jag valde att läsa boken innan jag såg filmen. Hur stod den sig, på egen hand och sedan i jämförelse med den populära filmen?
Kriminalromanen har i många kretsar dåligt rykte och anses ofta vara sämre än andra typer av litteratur. Varför har det blivit så? Det finns gott om möjliga orsaker, men är någon av dem tillräcklig för att döma ut en hel genre?
Paulo Coelho är en vår tids mest uppmärksammade författare. Flera av hans böcker har blivit kritikerrosade. Detta gäller inte minst Alkemisten, som måste räknas som en modern klassiker. Men hur modern är den egentligen? Trots sina många fördelar och sin i mångt och mycket tidlösa stil, finns det vissa aspekter av boken som bör ifrågasättas.
Vad är det som gör en bok värdefull? Och vad är det som avgör vilka böcker som ska sorteras bort? Skicket? Eller finns det en kanon som bestämmer vilken typ av litteratur som är önskvärd? Det här är en betraktelse över vad det är som får oss att uppskatta en bok, alltifrån färgen på pärmarna till innehållet.
Efter att ha legat och dammat på redaktionen i över ett år har någon äntligen haft förbarmande över Charlie Christensens Arne Anka – Mentala selfies.
Efter lång väntan och många vändor är äntligen intervjun med den kända svenska serietecknaren Lina Neidestam färdig. Mycket nöje!
Yann Martels Berättelsen om Pi gavs ut 2001. Året efter vann författaren Bookerpriset och senare blev den även film. Den verkade helt enkelt vara väl värd att läsa. Så när jag fick se titeln på en pocketbok i en secondhand-affär, tyckte jag att det kunde vara värt tio kronor att undersöka saken.
Han har kallats ”cowboypresident” och anses av gemene man vara personen bakom kriget mot terrorn. Hur tänkte han i viktiga skeden av sin presidentperiod? Decision Points är en sammanställning av president Bushs inre funderingar i samband med skeenden som kom att sätta sin prägel på världen.
Terry Pratchett. Mannen, myten, legenden. Prisbelönt författare, smidare av ett rymdsvärd, adlad till riddare och en riktigt liten mysfarbror med hatt och tomteskägg. Han är även min favoritförfattare genom tiderna. Han har skapat ett litterärt imperium, en hel fantasivärld – Discworld, med 41 böcker – och hur många andra böcker som helst. Han har gjort avtryck. Bland sina läsare, vänner, familj och i mig.
Årets bokmässa var den mest kontroversiella på länge. Vår medarbetare Peter gjorde ett besök och lärde sig nog mer om sig själv än om litteratur. Kanske är det dags att lämna lättsam tyckande-journalistik på bekostnad av andra vid vägkanten.
I det sjätte seriealbumet får vi följa Zelda via fester, fulsex och flera olika sorters livskriser. Som vanligt är det en väldigt underhållande resa. Och helt normal. I alla fall i Zeldas värld.
