”Jag var sexton år när jag blev tvångsintagen på BUP Östra i Göteborg. Jag minns inte mycket. Mamma har berättat att jag bara satt på mitt rum den första tiden och åt Xylocain, bedövningssalva.” Agnes upplevelser från BUP Östra i Göteborg är fortfarande trauman som är svåra att prata om.
Sommaren är på väg med stormsteg och jag får mer panik för varje dag som går. Med macka i munnen, solen genom fönstret och ångest i kroppen, har jag bestämt mig för att denna ”tröstätardag” är den sista. Semestern är inbokad i augusti och jag vägrar känna mig tjock i mina sommarkläder när det väl är dags att sola och bada. Jag vill förklara min upplevelse kring matens innebörd, men det är svårt att sätta ord på något som känns obeskrivligt.
BDD är en sjukdom som är ganska vanlig, men samtidigt väldigt okänd. Sjukdomen visar sig i en besatthet av en eller flera delar av kroppen eller ansiktet. Det kan vara en enbart upplevd defekt eller en som finns på ”riktigt”, som blir uppförstorad.
Redan i skolan får man lära sig att man inte duger om man är blyg. Man får om och om igen höra att man måste ändra på sig. Man måste prata mer, prata högre, våga säga vad man tycker, tänker och kan – oavsett vad man tycker, tänker och kan.
Vi har ett samhälle där det ätstörda beteende uppmuntras, där idealet är osunt och där den sjukas svaghet ska vändas till styrka. Där ska den ätstörda göra sig själv frisk.
En berättelse om ett möte mellan två gamla bundsförvanter. En diskussion om svunna tider, här och nu, oförglömliga minnen och hur vi till sist gick segrande ur striden. Striden mot mobbarna.
För de flesta är social gemenskap någonting självklart. Att umgås med andra är något som människor gör utan att de ens reflekterar över det. Men så är det inte för alla. Det finns de som inte vill umgås. De som inte ser den sociala arenan som en självklar plats att befinna sig på, som av olika skäl inte deltar i det sociala livet, eller åtminstone försöker att delta så lite som möjligt. Jag är en av dem.
Naturen har i alla tider avgudats, nyttjats, utnyttjats och fruktats. Vad är det egentligen som får oss människor att både söka oss till och undvika naturen?
Det finns en hierarki inom den psykiatriska vården; en som inte har att göra med vare sig människovärde eller behov av vård, utan med diagnoser. Vissa diagnoser rankas högre än andra, och följaktligen finns det även de som hamnar i botten.
Att en människas hälsa är tätt sammanlänkad med hennes beteende är något som forskningen med all önskvärd tydlighet bekräftat under de senast årtiondena. Till exempel har man, genom att ha undersökt livsstilar och beteenden och jämfört dessa med utvecklandet av sjukdom, kunnat konstatera att ungefär tre av fyra dödsfall i …
Från årsskiftet 2010 till sommaren 2011 erbjöd Projekt Fyrklövern långtidssjukskrivna kvinnor grön rehabilitering och Supported Employment. Fyrklövern var ett forskningsobjekt med fokus på kvinnors ohälsa och har efter projekttidens slut fortsatt med nya grupper.
Här följer den andra och fristående delen av Daniels berättelse om sin resa till Mexico City; om hur nya upplevelser kan bidra till en förändring av ens livssituation. Men det är även en historia som innehåller skorpioner, bergochdalbanor samt en och annan trevlig mexikan.
Närstående till deprimerade personer kan ofta uppleva en viss otillräcklighet när de ställs inför sin familjemedlems eller väns situation. I människans natur ligger att bry sig om varandra för att gruppen ska överleva. Och då vill man se till så att alla medlemmar har det bra för gruppens skull. Vi …
När människor frågar mig hur länge jag ”känt” som jag gör så har jag inget svar. För mig finns inget före eller efter. Fastän feg och nervös, kunde jag fungera under min högstadietid. Under gymnasiet eskalerade de klassiska symptomen: darrningar, svettningar och yrsel, för att till slut blomma ut i full panikångest.
Huruvida du blir en mer kreativ person när du är deprimerad, eller har lättare för att blir deprimerad som kreativ person, låter vår medarbetare Nellie forskarna brottas med själva. Däremot delar hon gärna med sig av sina egna erfarenheter och konstnärliga uttryck.
Jag hade aldrig brytt mig om hur mycket jag vägde. Jag visste inte ens vad kalorier var. Jag till och med såg ner på människor som nojade över sin vikt och som rabblade på om olika dieter. Tills det hände mig.
